Gynna mångfalden i åkerlandskapet

En skalbaggsås har flera funktioner. Den gynnar insekter som äter skadedjur och bidrar därför till ett minskat behov av att använda växtskydds­medel i grödorna. Skalbaggsåsen ger också skydd och boplatser för rapphöns, harar och annat fältvilt. Om den är insådd med blommande växter så ger den dessutom pollen och nektar åt pollinatörer.

• Broschyr: Gynna naturliga fiender med en skalbaggsås
  

Träd och buskar ger mat, boplatser och skydd för djuren i odlingslandskapet. En häck med buskar och träd skapar lä och ger ett varmare mikroklimat som gynnar många insekter och fåglar. En häck bromsar också jord som kan följa med vindar när det blåser, så kallad vind­erosion. Häckar kan också knyta ihop olika livsmiljöer i landskapet och vara en del av en grön infrastruktur. Den bästa kombinationen är häckar som består av olika sorters träd och buskar som både blommar och ger bär och frukter.

• Faktablad: Buskar och träd behövs på slätten
  

Genom att anlägga en viltåker kan du skapa både foder och skydd för viltet, samtidigt som du kan minska betestrycket på dina odlade grödor. Om du vill minska betestrycket på dina grödor är det viktigt att du sår viltåkern med minst lika smakliga grödor som du odlar.

Ligger viltåkern ostört nära skyddande vegetation som bryn eller dungar är chansen större att den nyttjas ofta. En viltåker kan vara attraktiv för många olika sorters vilt under stora delar av året, speciellt om du sår den med arter som blommar, ger smakligt bete och sätter frön. Fläckar med bar jord i viltåkern ger däggdjur och fåglar en möjlighet att torka upp efter regn eller dagg.

Det här ska du tänka på när du väljer grödor:

• Röd- och vitklöver ger smakligt bete för klövvilt och gynnar många insekter.
• Kålväxter som foderraps, foderrättika och foderrova är smakliga för harar och klövvilt och ger bra skydd åt fälthöns.
• Solros blir högväxt och lockar många insekter, och ger också fettrika frön.
• Honungsört, oljerättika, vitsenap och bovete hyser många insekter och är därför bra så kallade kycklingbiotoper, för rapphönsens och fasanernas kycklingar.
  

• Extern länk.Fältvilt (jagareforbundet.se)

• Faktablad: Våga satsa vilt

Fåglar och vilt äter gärna mogen spannmål. Därför är det bra om du lämnar otröskade hörn och remsor längs bryn och kantzoner. För både viltet och mångfalden är det bra att få en jämn fördelning mellan höst- och vårsådda grödor. Generellt sett skulle en ökad spannmålsodling i skogsbygderna vara gynnsam för biologisk mångfald eftersom den skapar variation.

Spara en bit vall

Det är bra att spara en bit av vallen vid första- eller andraskörden. Den ger skydd åt harungar, rådjur, storspov, kornknarr och andra fåglar. Den är också uppskattat bete för vilt. Du ska helst spara en bit av vallen vid diken, åkerholmar eller i en gip. I vallen du sparar hinner klövern blomma och ge pollen och nektar till pollinerande insekter.

• Broschyr: Gynna mångfalden i åkerlandskapet
  

Många av våra vilda bin bygger sina bon i öppen sandig mark. En betydande andel av bina är hotade. Genom att frilägga eller lägga ut sand kan du skapa boplatser och förbättra villkoren för solitära bin och andra insekter som är knutna till öppna sandiga miljöer.

• Faktablad: Skapa boplatser åt marklevande bin

Du kan erbjuda boplatser för humlor genom att placera ut halmbalar i åkerlandskapet. Det är lämpligt att exempelvis placera dem vid kraftledningsstolpar eller andra odlingshinder. Ställ halmbalarna två och två och ta bort pressnäten runt dem. Halmbalarna blir bäst som boplatser efter något år när de börjat brytas ned, låt dem därför stå kvar på samma plats.

• Faktablad: Halmbalar till humlor
  

Sprutfria kantzoner erbjuder en värdefull fristad för många arter och ger dessutom skydd och föda till viltet. Här finns smakliga växter och gott om insekter. I kantzonen blommar ogräset vilket ger insekterna tillgång till nektar och pollen. Den rika tillgången till insekter gynnar många olika fåglar, inklusive fälthönsens kycklingar. Ogräsfröna erbjuder senare värdefull föda för fåglar och mindre däggdjur.

Broschyren Gynna mångfalden på kantzoner är under omarbetning och kan inte laddas hem just nu.

I det intensivt brukade slättlandskapet har gårds­miljöerna stor betydelse för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Du kan exempelvis gynna mångfalden på följande sätt:

• renovera och behålla tegeltak, det ger boplatser till fåglar som tornseglare, svalor och sädesärlor
• odla blommande växter som är bra för pollinatörer och andra nyttodjur
• behålla ostädade hörn
• sätta upp fågelholkar
• mata fåglarna på vintern
• placera ut bibatterier.
  

• Broschyr: Gynna mångfalden i åkerlandskapet
  

• Faktablad: Sätt upp fågelholkar

Bin och humlor är viktiga för skörden av raps, åkerbönor och klöverfrö.

• Bin och humlor

• Broschyrer om pollinerande nyttodjur

I broschyren Blommor för bin kan du läsa om över 500 örter som är mer eller mindre bra för honungsbin och andra vilda bin. Växterna är graderade efter attraktionskraft på blommor i en skala från 0 till 4. Det finns också uppgifter om till exempel pollenfärg, nektarns sockerhalt och potentiell honungsskörd.

• Broschyr: Blommor för bin

Det här kan du göra för att gynna bin och humlor

För att skapa miljöer för bin och humlor kan du

• lämna osprutade kantzoner
• göra läplanteringar
• göra öppna sandytor och hålla dessa öppna
• sätta upp bibatterier
• anlägga blomremsor
• lämna en bit av vallen oskördad när du tar din förstaskörd. Då blommar klövern vilket gynnar både bin och fjärilar
• anlägga en sandbädd för bin.

Under rubriken Demonstrations­gårdar finns flera exempel på vad andra har gjort för att gynna bin och humlor.

Blåvingar

I Sverige finns ett tiotal arter blåvingar, några av dem trivs även i åkerlandskapet. De påträffas främst i vindskyddade miljöer som fältkanter och åkerholmar. Kråkvicker och käringtand är värdväxter för flera av blåvingarnas larver och är en förutsättning för att de ska finnas.

Luktgräsfjäril

Luktgräsfjäril är en av våra vanligaste fjärilsarter men dess oansenliga yttre gör att den är okänd för de flesta. Fjärilens larver lever av ett stort antal gräsarter, som ofta finns i skyddszoner och i kantzoner på åkrar.

Makaonfjäril

Makaonfjäril är en av våra största fjärilar och har ett exotiskt utseende. Den tycker om blomrika hagar och sent slagna vägkanter. Makaonfjärilen har försvunnit från Danmark eftersom det inte finns tillräckligt med bra miljöer för den där.

Fler fjärilar i odlingslandskapet

Det finns fler fjärilar i odlingslandskapet. Du kan läsa mer om olika fjärilar i våra faktablad.

• Faktablad om fjärilar i odlingslandskapet

Det här kan du göra för att gynna fjärilar

För att öka och bevara antalet fjärilar kan du till exempel

• sköta områden med fjärilarnas värdväxter
• anlägga fjärilsrabatter med lavendel och mynta
• slå blomrika vägkanter efter att de har blommat över
• skörda örtrika kantzoner
• tillämpa betesfria år eller sent betessläpp i dina betesmarker
• anlägga blommande fältkanter.
  

Under rubriken Demonstrationsgårdar finns flera exempel på vad andra har gjort för att gynna fjärilar.

Fröblandningar för skyddszoner och ekologiska fokusarealer

På demonstrationsytorna intill herrgårdsbyggnaden kan du varje år se olika fröblandningar som är lämpliga att ha på skyddszoner och ekologiska fokusarealer. Fröblandningarna är anpassade för att gynna pollinatörer, naturliga fiender till skadegörare, fåglar och fältvilt. Under Brunnby Lantbrukardagar i början av juli arrangeras fältvandringar i demonstrationsodlingarna.

Ekologisk odling med många olika grödor

Mattias har bedrivit ekologisk odling på gården Slättäng Tidavad sedan 1995 och Lars har odlat ekologiskt på Skräddaregården Horn sedan 2005. År 2013 bildade de ett gemensamt växtodlingsbolag och odlar nu cirka 350 hektar åker tillsammans i Ekobolaget. De strävar efter att odla många olika grödor. Flera av grödorna ska vara blommande grödor som både gynnar och behöver pollinerande insekter.

Bekämpar ogräs mekaniskt

Växtföljden består av havre, rödklöverfrö, gröngödsling, höstraps, höstvete, korn och åkerbönor. Sådd och ogräs­bekämpning gör de mekaniskt med ett maskinsystem som utgår från rader både när det gäller sådd och ogräs­bekämpning. Eftersom de är ekologiska använder de inte kemisk bekämpning vilket gör att växter, insekter och fåglar får bra möjligheter att leva på gården och då även i de odlade grödorna.

Fåglarna trivs på slätten

Sånglärka, buskskvätta, gulärla och ladusvala men även vaktel är några av de fågelarter som går att se och höra hos Mattias och Lars.

Betesfållor skapar förutsättningar

Mattias och Lars byggde ett slaktsvinsstall 2017 för att kunna producera KRAV-certifierade slaktgrisar. Grisarna, stallgödsel och grisarnas betesfållor ger nya förutsättningar för att kunna skapa en rik biologisk mångfald i landskapet. I filmen ser du fållorna med grisar hos Mattias och Lars. Filmen har inte något ljud.

Blomsterstrimmor och blommande ängar för insekter

Mattias och Lars har valt att ta fram en ettårig fröblandning av honungsört, bovete och solrosor för att få arter som blommar under lång tid på sommaren och som gynnar pollinerande insekter.

Den som åker förbi kan få se strimmor av blommor mitt ute i de gröna fälten med åkerbönor. Även i kanterna av fälten med klöverfrö finns remsor med blommor. För att gynna de pollinerande insekterna har de också anlagt en blomsteräng med fleråriga örter.

Skalbaggsås på gång

Hösten 2019 började de att anlägga en skalbaggsås på gården. Då plöjde de en rygg och vid vårbruket i år 2020 ska de så in fleråriga gräs och örter. På fältet runt skalbaggsåsen blir det havre med insådd det första året och rödklöverfrö år två.

En sandbädd växer fram

Slättäng ligger mitt i ett område med styv lerjord. Här är öppen sand en bristvara och många insekter behöver tillgång till öppen sand, bland annat solitärbin. Därför har Mattias och Lars anlagt en sandbädd för att gynna både pollinerande insekter och insekter som äter olika skadeinsekter som bladlöss, klöverspetsvivlar, bönsmyg och rapsbaggar. Målet är att många insekter ska hitta hit för att sedan kunna gör nytta både i havren och senare i klöverfröodlingen och i den efterföljande höstrapsen.

För att gynna humlor har de också ställt halmbalar vid vissa åkerkanter. Mattias och Lars kommer också att sätta upp bibatterier.

Fågelholkar och lärkrutor

Niclas har ett genuint intresse för djur och natur. Han tillverkar egna fågelholkar som han har satt upp på ett flertal platser på gården. Genom att sätta upp fågelholkar gynnar han hålbyggande fåglar som gråsparv, talgoxe och pilfink. Dessa fåglar har ofta svårt att hitta boplatser eftersom det på många platser är ont om gamla murkna hålträd som är lämpliga för fåglar att bygga bo i.

Lärkrutor gynnar sånglärkan

För att gynna sånglärkan har Niclas etablerat lärkrutor i nästan all höstsäd. Det är en liten osådd fläck på åkern där sånglärkorna kan hitta mat. Även arter som tofsvipa, sädesärla och stenskvätta har glädje av lärkrutorna.

Örtblandningar i svårbrukade kilar, hörn och kanter

På Glyttinge har Niclas sått in örtblandningar på svårbrukade kilar, hörn och kanter där förutsättningarna att odla är sämre. Med mer blommor i landskapet gynnar han pollinerande insekter som humlor och bin. För att få blommande växter redan första året har Niclas blandat in honungsört i den i fleråriga örtblandningen. Honungsörten ger en lång sammanhängande intensiv blomning under 4-6 veckor och ger stora mängder pollen och nektar åt humlor och bin.

Bibatterier gynnar bin och andra pollinerare

Solitärbin bygger sina bon i olika håligheter som finns i ved eller i sand. I ett öppet odlingslandskap saknas det ofta boplatser. Genom att sätta upp bibatterier eller anlägga en sandbädd kan solitärbin få boplatser

Halmbalar bra för nyttodjur

Halm är viktig för många nyttodjur som jordlöpare, blomflugor och humlor, därför har Niclas lagt ut halmbalar.

Blommande brunnar

Runt alla brunnar i fält är det nu anlagt mikroträdor med blommande växter så att det skall bli lättare att hålla avstånd när fältet ska bekämpas.

Hidinge gård ligger intill Svartån och marken ligger väl samlad. Huvudnäringar är gris­produktion samt spannmål och potatis på totalt cirka 280 hektar. Avbrottsgrödor är lin och ärter.

Hidinge är med i flera olika projekt för att utveckla och driva miljöfrågor inom lantbruket. Gården är demonstrations­gård för Mångfald på Slätten, och pilotgård för Odling i Balans.

Fågelåker för fåglarna och fältviltet

För att gynna fåglar i odlingslandskapet odlar Håkan remsor med fågelåker. Det som fungerar bäst är remsor med solrosor och fröhampa som lockar stora flockar med grönfinkar, bofinkar och bergfinkar under augusti–oktober. Solrosorna och fröhampan ger också bra skydd för fältvilt under stora delar av året.

Skalbaggsås för naturliga fiender

Sedan några år finns en skalbaggsås på Hidinge som är sådd med tuvigt gräs och pollen- och nektarväxter. En skalbaggsås är en par meter bred upphöjd jordvall som placeras i mitten av stora fält för att skapa en bra övervintringsplats för jordlöpare och andra naturliga fiender till skadegörare. Skalbaggsåsen på Hidinge är närmare 500 meter lång och ligger i ett fält som är drygt 30 hektar stort.

Buskplantering för fåglar och fältvilt

Intill grishusen planterades blommande och bärande buskar för fältvilt och insekter år 2013. Sorkar har ätit upp en hel del rötter på buskarna och flera buskar har dött. Många lever dock och carolinaros, slån och häggmispel blommar om vårarna och ger bär om höstarna.

Ängsväxter för nyttoinsekter

Intill buskplanteringen såddes en ängsfröblandning med svenskt ursprung. Marken är bördig men tack vare årlig skörd av ängen ökar dess kvalitéer år från år. I juni–juli blommar prästkrage, färgkulla, rödklint och kråkvicker till glädje för fjärilar, humlor och andra bin. Intill ängen lämnar Håkan en sprutfri kantzon i grödan.

Samzoner med pollen- och nektarväxter

För att gynna insekter finns också ettåriga och fleråriga remsor med pollen- och nektarväxter, som doftklöver, honungsört och bovete men också rödklöver, gul sötväppling, käringtand, cikoria och kummin. Eftersom växterna blommar vid olika tidpunkter innebär det att det finns pollen och nektar från slutet av juni till en bra bit in i september. Under 2021 har Håkan sått en ny rödklöversort av typen mattklöver som inte ska påverkas av klöverröta som andra rödklöverarter gör.

I den här filmen visar Håkan Wahlstedt på Hidinge gård och naturvårdsrådgivare Sara Overud Wissman hur du anlägger en blommande kantzon.

• PDF-fil.Hidinge gård pollineringsplan Pdf, 786.4 kB.

• Extern länk.Odling i balans på Hidinge gård (odlingibalans.com)

Klostergården omfattar cirka 80 hektar åkermark och 9 hektar betesmark. På betesmarkerna finns åtskilliga ståtliga ekar som är viktiga för den biologiska mångfalden. Det finns också gott om odlingsrösen. Sådana stökiga stenhögar är viktiga bostäder för både humlor och kräldjur.

Sprutfria kantzoner

I gränsen mellan åkermark och betesmark har gårdsmästare Niclas Malm etablerat sprutfria kantzoner.

Lärkrutor i höstvete

Niclas Malm anlägger lärkrutor i de skiften som han sår med höstvete. Sånglärkan har minskat kraftigt i antal de senaste decennierna. I områden med mycket höststråsäd har de svårt att lätta, landa och samla föda. Lärkor är platstrogna så om de trivs på din gård kommer de att återvända år efter år!

Blommande träda för rapphöns

På Klostergården har Niclas Malm anlagt blommande träda på sammanlagt tre hektar av åkermarken. Den blommande trädan utgörs av en perenn örtblandning som gynnar både pollinerare, andra nyttoinsekter och de rapphöns som finns på gården.

Remsor med hampa

På klostergården har man tidigare anlagt remsor med hampa. Hampan ger föda åt ett flertal fågelarter i odlingslandskapet.

• PDF-fil.Pollineringsplan för Klostergården Pdf, 1 MB.
  

Marklevande solitärbin får boplatser i sandbädden

Vildbin är en av våra viktigaste pollinatörer. En stor del av dem bygger sina bon i öppen sandig mark. På Klostergården har Niclas anlagt en sandbädd för att skapa boplatser till marklevande bin. Under sommaren 2020 inventerades sandbädden för vi skulle få reda på vilka arter som hade hunnit etablera sig.

• PDF-fil.Inventering av sandbädd Pdf, 1.8 MB.

Minimerad bearbetning

Företaget är en av pionjärerna i Sverige med minimerad jordbearbetning, till förmån för jordens levande organismer. Minimerad jordbearbetning medför lägre bränslekostnader och ger mindre markpackning, vilket ökar bördigheten och den biologiska mångfalden i marken.

Paradis för daggmaskar

Genom att växtrester får ligga kvar på jordytan kommer daggmaskarna upp för att hämta föda och bildar gångar i jorden som kan svälja stora regnmängder. Växtlagret ska vara lagom fuktigt så att maskarna ska kunna bryta ner det samtidigt som växtlagret hindrar ogräs. Martin menar att det opåverkade matjordsskiktet bidrar till en högre mullhalt och bättre så kallad kapillaritet, det vill säga att markens förmåga att hålla vatten förbättras, vilket motverkar torka. Ogräset hålls också i schack genom att ytlagret inte rörs om och väcker nya ogräsfrön. Därtill bidrar en växande gröda året om till minskat ogrästryck. Martin kan konstatera att förekomsten av maskar har ökat påtagligt sedan starten 2016.

Dubbelt radavstånd

Ett sätt att lyckas med plöjningsfri odling är att dubbla radavståndet. Vid 25 centimeters radavstånd minskas den yta som rörs om i jorden till en femtedel vilket bidrar till att minimera groning av ogräsfröer. Tack vare det dubbla radavståndet märks även fler häckande lärkor runt gården, eftersom fåglarna får mer utrymme att anlägga bon och söka föda mellan raderna.

Mellangrödor

Insådd av mellangrödor och efterföljande grödor sker i huvudsak mellan föregående års stubbrader. Mellangrödorna sås vanligen direkt efter skörd, men vi ökar successivt insådd av mellangrödor redan på våren, som understödjande grödor mellan raderna i främst höstvete, säger Martin. Mellangrödorna fryser antingen bort under vintern eller bekämpas med Round-up.

Blomremsor är ett dominerande inslag runt Martins fält för att gynna pollinerande insekter. Han har i år deltagit i projektet ”Hela Skåne blommar”.

Några tankar om bevarandejordbruk

Att bedriva bevarandejordbruk kräver tajming och väl fungerande växtföljd. Efter fyra år med det nya brukningssättet ligger vi åtminstone kvar på samma avkastning som tidigare, med den skillnaden att bränslekostnader har sjunkit med 50 procent, konstaterar Martin. Maskpopulationen och nyttoinsekterna har ökat avsevärt på dessa år, men troligen finns det mer potential så att full effekt nås först efter ytterligare några år.

Åtgärder både i odling och i gårds- och trädgårdsmiljöer

När du besöker gården får du se hur de använder både odlingarna och gårds- och trädgårdsmiljöerna för att visa hur olika åtgärder gynnar djur- och växtliv.

Här kan du bland annat se:

• två anlagda våtmarker, både för näringsrening och för att gynna biologisk mångfald
  
• en permanent holkvägg på innergården. Här får du lär dig mer om olika holktyper och om olika fåglar som lever i holkarna.
  
• hur du kan använda marken runt en gödselbrunn för att förbättra för fåglar, småvilt och insekter. De planterade buskarna är valda för att gynna både pollinerande insekter och fåglar.
• en skalbaggsås mitt i ett stort fält som är till för att gynna nyttodjur
• områden runt märgelgravar som kontinuerligt utvecklas för att det ska finnas växter som ger pollen och nektar, samt boplatser för fåglar och nyttoinsekter
• en integrerad skyddszon, det innebär att skyddszonen ska likna en naturlig situation där också växter är med och renar vattnet som rinner ut från den odlade marken. Dessutom kan du reglera vattennivån om marken är för blöt.
• Ettåriga och fleråriga blomytor med pollen- och nektarväxter från ”Hela Sverige Blommar".

Fågelinventeringar har visat att området med lähäckar är det mest fågelrika, både när det gäller arter och antal.

Åtgärder för att främja fågelarter lyckas

Projektet Fågelskådare och jordbrukare i samverkan genomförde fågelinventeringar 2011 och 2014. En uppföljande inventerings gjordes 2017. De flesta arter har ökat i antal. Åtgärder som till exempel starholkar på hög stolpe i lähäckarna har gett gott resultat. Stare, pilfink och sånglärka har på denna korta tid ökat i antal på Logården.

Förekomsten av vissa fågelarter tyder på en fungerande ekologisk balans på gården. Till exempel är stare en signal på rik markfauna av larver och maskar och hämpling tyder på en rik flora med fröbärande växter.

På Logården finns även en mindre våtmark med en buskridå mot norr. Här finns vatten samt en god miljö att bo och gömma sig i för fältvilt, fåglar och insekter.

Banvallen bjuder på en torr miljö, där växter med mindre krav på vatten och näring trivs. Här finns lagom stora håligheter för humlor att bygga bo. Många insekter trivs här där marken snabbt blir varm.

På norra sidan om banvallen ligger en liten skogsdunge som också bjuder på variation i landskapet. Här finns en mindre bigård. Den ligger skyddad för norrvindar.

Besök demonstrationsrutorna i sommar

På Logården finns demonstrationsrutor med växter som gynnar mångfalden på olika sätt. Det kan vara blommor för pollinerande insekter, arter som gynnar andra nyttoinsekter eller arter med frön som ger mat till fåglar på hösten. Rutorna är skyltade och går att besöka under sommaren. Oftast ligger rutorna bakom gårdspuben vid gårdscentrum.

• PDF-fil.Utvärderingen av Logården - Odlingssystem och biologisk mångfald (ksla.se)

Skogsbete som gränsar till slätten

Herefordkor betar 10 hektar varav en stor del är skogsbete. Henrik är intresserad av att sköta naturbetesmarker och hur det han gör kan gynna fågelliv, insekter och växter. Han strävar efter att hitta en god balans för att gynna mångfalden mellan det öppna landskapet och de mindre hag- och skogsmarkerna.

När Henrik rensar träd och buskar utefter den odlade marken strävar han efter att bara ta bort det som är nödvändigt. För att vårda den miljö som finns i själva brynet lämnar han kvar en del träd och buskar mellan den öppna betesmarken och den öppna odlingsmarken.

Åtgärder för mångfald på åker

På åkermarken odlar Henrik spannmål och vall. 2020 sådde han en blommande träda med fleråriga arter som sötväppling, cikoria och olika klöverarter. De ettåriga örterna honungsört och bovete använder han som insåningsgröda. Sedan några år tillbaka odlar han också viltåkrar med hampa, solros och bovete.

Mikrovåtmark

Henrik har anlagt några mindre våtmarker med hjälp av källvatten som inte dräneras ut i angränsande vattendrag. Det blir så kallade mikrovåtmarker som ger en mindre vattenspegel ute i åkern. Våtmarken gynnar insekter, fåglar och annat vilt. Tranor syns ofta vid eller i nära anslutning till mikrovåtmarken.

Viltåkrar ger föda till djuren

Rådjur betar i viltåkrarna på hösten och småfåglar söker föda där så länge det finns frön kvar.

Biologisk mångfald på gården

Hushållningssällskapet har jobbat med biologisk mångfald sedan 1990-talet genom att plantera lähäckar för viltet. På Sandby Gård finns det även flera anlagda skalbaggsåsar, halmbalar till humlor samt demonstrationsytor för blommande grödor.

Boplatser till humlor

Det är i regel brist på boplatser för humlor i slättbygden. På Sandby Gård försöker man gynna humlorna i odlingslandskapet genom att sätta ut halmbalar. Under sommaren 2018 gjorde Sandra Lindström på Hushållningssällskapet i Skåne en undersökning om humlors boplatsbeteende hos 58 lantbrukare i Skåne och Östergötland, där halmbalar av olika ålder och utseende var placerade i jordbrukslandskapet. Det fanns humlebon i halmbalarna hos 26 av lantbrukarna och det fanns humlor med både lång och kort tunga i halmbalarna. Projektet finansierades av Jordbruksverket.

• Extern länk.Undersökning om humlors boplatsbeteende i halmbalar (hushallningssallskapet.se)

Demonstrationsytor

På Sandby Gård finns en demonstrationsyta med olika blom- och fröblandningar för att visa hur man kan gynna pollinerande insekter, naturliga fiender och fåglar. De fleråriga örterna har dock svårt med konkurrensen av främst gräsogräs. Det finns också stora fält med fröodling av vitklöver och bovete.

Ogräsförsök

Ett problem med insådda blomremsor och blommande träda är risken för ökad ogräsförekomst i efterföljande gröda. I projektet Odla för nyttodjur pågår ett fältförsök för att studera om vanliga arter som honungsört och bovete frösår sig och uppträder i kommande års sockerbetsodling.

Odla för nyttodjur

I projektet Odla för nyttodjur samlas nyckelpersoner med kunskap och erfarenheter om pollen- och nektarproducerande växter som kan odlas för att gynna pollinatörer och naturliga fiender. Genom att ta fram en handbok med tydliga anvisningar för odlingssätt som medför säkerställda positiva effekter på nyttodjuren vill man inspirera odlare i hela Sverige att gynna nyttodjur.

Nyttodjurens betydelse för skörden

Åkerbönor besöks av flera pollinerande insekter, men många nyttodjur som nyckelpigor och parasitsteklar är utsatta för minskande livsmiljöer och krympande födoresurser. I projektet Ecobeans undersöks hur pollinerande insekter och predatorer påverkar skörden i kommersiella fält av åkerböna. Projektet startade 2018 och pågår till och med 2020. Fältförsöken görs på 18 ekologiska fält med åkerböna i Skåne, varav ett fält ligger på Hillshög.

• Extern länk.Forskningsprojektet Ecobeans - Nyttodjurens betydelse för skörden i åkerböna (hushallningssallskapet.se)

Produktionen omfattar slaktsvins­uppfödning samt konventionell växtodling på ca 400 hektar åker av matpotatis, spannmål till kvarn och foder, oljeväxter och konservärter.

Gården har sedan flera decennier arbetat med åtgärder som syftar till att öka och gynna den biologiska mångfalden i åkerlandskapet. Det finns ett stort intresse för landskaps­vård med målet att skapa ett grönt nätverk på gården för nyttodjur, fåglar och vilt. Man vill samla och förmedla kunskap kring de åtgärder som man genomför. Fältbesök och kurser kring biologisk mångfald arrangeras regelbundet på gården i samarbete med olika aktörer.

Lähäckar gynnar den biologiska mångfalden

Gården har ett stort nätverk av lähäckar som planterades under 1980‑ och 90‑talet. Dessa bidrar med skydd och föda åt fågel och vilt, och är ofta rika på nyttoinsekter.

En annan positiv effekt är minskad jordflykt från intilliggande åkermark där vindar bromsas. Lähäckarna innehåller flera olika arter som fläder, slån, smällspirea, svarta vinbär, ölandstok, vildapel, krikon, nypon, skogsolvon och syren.

Blomremsor ger nya ytor med pollen och nektar

Varje år sås nya fleråriga blomremsor in på gårdens skiften för att skapa ytor med pollen och nektar åt pollinerande insekter och andra nyttodjur. Artsamman­sättningen i remsorna består av honungsört, bovete, doftklöver, blodklöver, kummin, cikoria, gul sötväppling och i vissa fall även solros och svartkämpar. Remsorna blir ofta kvar i 4–5 år innan de sås om på nytt. Sprutfria kantzoner sparas på en del platser där den befintliga fröbanken bidrar med blommande arter.

På gården finns ett flertal dammar och småvatten som är rika på groddjur och fåglar och ger också ett rikt insektsliv.

Stenar samlas ihop i odlingsrösen och blir boplatser för stenskvättor och reptiler.

På gården finns kor, får, hästar och höns. Under somrarna betar fåren och korna på betesmarkerna som ligger utmed vattnet. Odlingen består av vall och vårgrödor. De ettåriga grödorna har alltmer börjat domineras av kultursorter som Ölandsvete och emmer.

Döda träd ger nytt liv

Vid gårdens infart fanns tidigare en allé med almar. När träden dog lät Carl-Arne vissa av dem stå kvar mellan de nyplanterade lindar som nu bildar en ny allé. Längs med det silver­färgade trät på almarna klättrar vildvin som har planterats vid de döda stammarna.

Några av träden som togs bort har lagts längs med skiftes­kanterna mot sjön Vättern. Död ved är en bristvara i det moderna odlings­landskapet och att låta döda träd ligga kvar på gården ger många fina boplatser åt insekter, inte minst många arter av solitärbin.

Blomremsor längs uppskattad promenad­slinga

För att gynna pollinerande insekter har blomremsor såtts in längs med flera av fälten, bland annat längs den promenad­slinga som går genom gården och som är flitigt använd av Vadstenaborna.

Vill gynna viltet

Det som skiljer Valterslund från många av traktens gårdar är ett viltvårdsintresse som har fått ett betydande genomslag i gårdsbilden.

För snart 30 år sedan planterade de så kallade lähäckar där motivet var att vårda gårdens vilt. Häckarna är än idag viktiga för fåglar, insekter och fältvilt. Dessutom är de ett vackert inslag, inte minst fram på höstkanten med bladverk i höstens färger kombinerat med exempelvis röda bär av olvon, nypon och oxel samt vita snöbär.

Prövar gärna nytt

Det som också kännetecknar Valterslund är nyfikenheten och viljan att pröva något nytt för att gynna mångfalden. Men det är svårt att på förhand veta vad som fungerar, men om det inte fungerar är även det en lärdom!

Här följer några exempel från Valterslund:

• 1-åriga remsor sådda med örter som solros, honungsört, vitsenap och hirs
• fleråriga remsor med större inslag av till exempel cikoria, klöver och rörflen
• planteringar kring gårdens småvatten
• smala remsor med otröskad spannmål
• skalbaggsåsar bryter av det öppna landskapet.

Skapar linjer i landskapet

Många av åtgärderna är lång­sträckta och några meter breda för att dels passa bättre in i brukandet och dels ge så mycket biologisk nytta som möjligt.

Mer djur och omväxlande landskap

Det måste finnas ett intresse hos lantbrukaren för att arbetet med åtgärderna för det tar tid att anlägga och att sköta. Åtgärderna ger dock mycket tillbaka i form av goda miljöer för pollinerare, andra insekter som gör nytta, fåglar och fältvilt. Dessutom får du ett mer omväxlande och händelserikt landskap att både jobba och vara i.

Lärkrutor och blomsterremsor

Mattias började med lärkrutor 2012 och blomsterremsor 2015. Blomsterremsorna blev till genom projektet Blommor för bin. Idag finns cirka en kilometer blommande kantzoner och några blommande trädor. Drivkraften i dessa odlingar är att försöka öka upp fältviltet på gården, såsom fasaner, rapphöns och harar.

— Vi försöker arbeta med de ytor som finns och förstärka dessa. Därför sår vi gärna fröblandningar runt märgelgravar och odlingshinder så förstärks dessa biotoper och samtidigt skyddas vattnet mot växtnäringsläckage och växtskyddsmedel, förklarar Mattias.

Smarta fröblandningar

Mattias har hittills använt sig av de fröblandningar som var med i Blommor för bin och de senaste åren har han använt blomsterblandningar från Samzonsprojektet och Hela Skåne Blommar. Anledningen att han använder dessa fröblandningar är för att de har satts samman med en tanke att kunna ge pollinerarna mat under hela sommaren, samt även ge fältfåglar och småfåglar mat på vintern. Mattias gillar tanken att nå flera miljömål på samma yta.

Honungsört ger bra ogräskonkurrens

I fröblandningarna ingår alltid honungsört (Phacelia tanacetifolia) eftersom den ger en bra ogräskonkurrens. Problemet med de fleråriga blandningarna är att gräs och tistlar ofta tar sig in och det är anledningen till att de ibland måste brytas och sås om.

Getärt ger fasaner livsrum

Mattias har en biotop i ena delen av fastigheten där de har arbetat de senaste åren med att försöka skapa bra miljö för fasanerna men samtidigt även gynna pollinatörer. Marken är stundom svårtillgänglig vilket medför begränsad skötsel. Detta gör att de blomsterblandningar han hittills sått snabbt konkurreras ut av gräs och skräppor. Mattias plan är därför att försöka etablera getärt (Galega officinalis) på större delen av den ytan. Getärt lär vara konkurrenskraftig och producerar mycket nektar samt ger fasaner livsrum.

Hela Skåne blommar

Utöver att driva Villiegården så arbetar Mattias även som växtodlingsrådgivare och i det jobbet har han de senaste åren kommit att även arbeta med projekt kring biologisk mångfald. Han triggas av utmaningar, så när Hushållningssällskapet 2019 fick medel av WWF och Bee Urban att dela ut fröblandningar till gårdar på Österlen, bestämde han att söka ekonomiska sponsorer för ett projekt där hela Skåne blommar 2020. Majoriteten av projektets 255 lantbrukare har aldrig odlat blommor tidigare. Tillsammans sås drygt 300 hektar blommande ytor fördelade på 200 hektar blommande trädor och 600 kilometer blommande kantzoner. Mattias hoppas att detta ska inspirera kolleger på andra Hushållningssällskap så vi kan ha ”Hela Sverige blommar 2021”.

• Extern länk.Projektet Hela Sverige blommar – Skåne (hushallningssallskapet.se)