Logotyp Jordbruksverket

Vägledning om anmälan enligt miljöbalken för djurhållande verksamheter

Du har anmälningsplikt till kommunen när djurantalet för din verksamhet överstiger 100 djurenheter. Anledningen är att kommunen behöver känna till vilka medelstora verksamheter som finns i kommunen och vem som äger dem för att kunna bedriva regelbunden tillsyn. Du behöver informera kommunen om du tar över en befintlig verksamhet som håller mer än 100 djurenheter.

Har du frågor om just din verksamhet ska du vända dig till din kommun. Vi på Jordbruksverket ger bara allmän vägledning om anmälningsplikten.

Anmälningspliktiga djurhållande verksamheter

Enligt 2 kap. 3 § miljöprövningsförordningen (2013:251) gäller anmälningsplikt för anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Verksamhetskoden är 1.20.

Det här är en djurenhet

Med en djurenhet menas

  • 1 mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder
  • 6 kalvar från en månads upp till sex månaders ålder
  • 3 övriga nöt, sex månader eller äldre
  • 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder
  • 10 slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre
  • 1 häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder
  • 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar
  • 100 kaniner
  • 100 värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre
  • 200 unghöns upp till sexton veckors ålder
  • 200 slaktkycklingar
  • 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder
  • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder
  • 10 får eller getter, sex månader eller äldre
  • 40 lamm eller killingar upp till sex månaders ålder
  • i fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin.

Har du exempelvis:

  • 82 mjölkkor, vilket motsvarar 82 djurenheter
  • 40 kalvar yngre än 6 månader, vilket motsvarar cirka 7 djurenheter
  • 120 ungdjur, vilket motsvarar 40 djurenheter
  • 2 hästar, vilket motsvarar 2 djurenheter
  • 30 får, vilket motsvarar 3 djurenheter

så har du sammanlagt 134 djurenheter på gården och har därmed en anmälningspliktig djurhållande verksamhet.

Det här är en anläggning

Jordbruksverket bedömer att en anläggning för djurhållning omfattar djurstallen och tillhörande byggnader, exempelvis lagringsutrymmen för foder och gödsel.

Har du som djurhållare flera fastigheter inom kommunen där djur hålls, kan din verksamhet vara anmälningspliktig om det totala antalet djur överstiger 100 djurenheter. Kontakta din kommun för mer information.

Det här innebär stadigvarande

Det enklaste sättet att förhålla sig till begreppet är att titta på motsatsen. Motsatsen till stadigvarande djurhållning är tillfällig djurhållning. Ett exempel på en tillfällig djurhållning är lantbruksmässor där många djur kan samlas under samma tak, men för en tillfällig, kort period.

En stadigvarande djurhållning är enligt Jordbruksverkets bedömning en permanent verksamhet där huvudsyftet är att hålla eller föda upp djur på en fastighet. Det innebär att där finns djurstallar och tillhörande ytor och byggnader som behövs för djurhållningen.

Vad menas med ”dock inte inhägnad”?

Om flera djurhållare har djur på gemensamma betesmarker, det vill säga inom samma inhägnad, leder inte det till att en anmälningsplikt uppstår, även om det inhägnade betet rymmer fler än 100 djurenheter.

Då ska du anmäla din djurhållning

Om du planerar att hålla mer än 100 djurenheter ska du senast sex veckor innan anmäla din verksamhet till kommunen. Det är antalet djurenheter som du har en enskild dag som avgör, och inte det genomsnittliga antalet djurenheter över året. Eftersom djurenheter beror på djurens ålder, kan din verksamhet gå över 100 djurenheter utan att antalet djur ökat.

Är din verksamhet nära 100 djurenheter bör du därför hålla koll på antalet djurenheter och anmäla till kommunen i god tid, ifall avsikten är att utöka djurhållningen till att överstiga gränsen på 100 djurenheter. Är avsikten att hålla sig under 100 djurenheter måste du se till att djurantalet ständigt understiger denna gräns.

Om verksamheten byter verksamhetsutövare, till exempel från enskild firma till aktiebolag eller att gården går i arv till barn eller säljs, behöver den nya verksamhetsutövaren informera kommunen om detta.

Om du inte gör en anmälan

Håller du mer än 100 djurenheter inom din verksamhet, så bryter du mot anmälningsplikten och kan åtalsanmälas av kommunen.

Detsamma gäller om du påbörjar verksamheten tidigare än sex veckor från det att du gjort anmälan till kommunen.

Så gör du din anmälan

I god tid innan ditt djurantal överstiger 100 djurenheter ska du skicka in en anmälan till miljöförvaltningen/miljönämnden i din kommun.

Du får starta upp eller utöka din verksamhet tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte miljöförvaltningen/nämnden bestämmer något annat.

De flesta kommuner har en blankett eller e-tjänst på sin webbplats som du kan fylla i när du gör din anmälan.

Det här ska din anmälan innehålla

I anmälan ska du beskriva din verksamhet och hur den kan påverka omgivningen. Det är framför allt placeringen av djurstallarna, gödselbrunnar, silor, transporter till och från anläggningen och hur de påverkar omgivningen som du ska beskriva.

Uppgifterna som du lämnar in ska kommunen använda för att bedöma om din verksamhet är bra lokaliserad och vilka eventuella skyddsåtgärder du kan behöva genomföra för att inte störa dina grannar eller skada miljön. De ska även ligga till grund för kommunens bedömning om din verksamhet kan utgöra en betydande miljöpåverkan eller inte.

Fyller du i kommunens blankett eller e-tjänst kommer de troligtvis inte att vara utformade exakt på samma sätt som vi beskriver nedan.

Uppgifterna du lämnar till kommunen kommer att användas vid bedömning av

1. Betydande miljöpåverkan

2. Anmälan om djurhållande verksamhet

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Kommunen ska bedöma om din planerade verksamhet kan ha en betydande miljöpåverkan eller inte. Bedömer kommunen att din verksamhet kan ge upphov till en betydande miljöpåverkan kommer du istället att behöva söka tillstånd hos länsstyrelsen.

För att kommunen ska kunna göra bedömningen ska du lämna uppgifterna nedan till dem. Jordbruksverket ger under varje punkt exempel på vad uppgifterna kan omfatta.

  • Verksamhetens utformning och omfattning
    • Vad är det för djurhållning du bedriver idag och vilka förändringar planerar du?
    • Hur många djur planerar du att ha i verksamheten?
  • Rivningsarbeten, om sådana kan förutses
    • a. Kommer några befintliga stallar, andra byggnader/installationer eller liknande att rivas?
  • Verksamhetens lokalisering
    • På vilken eller vilka fastigheter kommer djurhållningen bedrivas (fastighetsbeteckning)?
    • Lämna in en översiktlig karta där de befintliga/planerade djurstallarna är markerade och där man kan se närliggande grannar och omgivningarna.
  • Miljöns känslighet i området
    • Finns det sjöar och/eller vattendrag i närheten av fastigheten?
    • Finns det Natura 2000-område i närheten?
    • Ligger fastigheten inom ett vattenskyddsområde eller inom ett strandskyddsområde?
    • Känner du till om det gjorts några inventeringar av skyddsvärda djur- och/eller växter i området?
  • Vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat
    • Finns det något i omgivningarna som din planerade verksamhet kommer att påverka mycket? Exempelvis att jordbruksmark kommer att tas i anspråk för nybyggnation eller att de nya stallarna kommer att placeras nära grannar, sjöar eller vattendrag.
  • De betydande miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga,
    • Detta beror på var din verksamhet är placerad, exempelvis är det större risk för betydande miljöeffekter om din verksamhet ligger nära en sjö eller vattendrag. Jordbruksverket har inga generella exempel på när anmälningspliktiga djurhållande verksamheter kan ge upphov till sådana betydande miljöeffekter till följd av yttre händelser, att det ger en större påverkan på samhället.
  • Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga
    • Har du planerat att göra några skyddsåtgärder i samband med att du utökar din verksamhet? Exempelvis leda dagvattnet från gårdsplanen till en damm, bullerdämpa tornsilon, plantera en lähäck mot grannfastigheten med mera.
  • Den bedömning som den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gör i frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas
    • Bedömer du själv att din djurhållning kommer att innebära en betydande miljöpåverkan eller inte?

Anmälan om djurhållande verksamhet

I själva anmälan ska du utförligt beskriva verksamheten som du ska bedriva, så att kommunen kan bedöma din djurhållande verksamhets omfattning och miljöeffekter. Du behöver även ta med information om hur din verksamhet bedrivs idag och vilka förändringar som utbyggnaden kommer att medföra för närboende, till exempel med ökade transporter. Observera att flera av uppgifterna är snarlika det du behöver beskriva för att betydande miljöpåverkan ska kunna bedömas. Det räcker att du skriver om det på ett ställe i din anmälan.

Följande uppgifter ska anmälan innehålla:

Uppgifter om typ av verksamhet och omfattning

Här beskriver du lite mer ingående vad det är för typ av djurhållning du kommer att bedriva.

Hur många djur av olika kategorier (ex. mjölkkor, ungdjur, kalvar) kommer du att hålla? I vilken typ av stallar/uppfödningsformer? Vilken typ av gödselslag (flyt//klet/fast/djupströ) och vilka mängder kommer de olika djurkategorierna att producera?

Exempel

82 mjölkkor, varav 10 sinkor. Mjölkkorna går i lösdrift med skrapat spaltgolv (flytgödsel) i stall A. Sinkorna hålls på djupströbädd i stall B. Samtliga tjurkalvar säljs. Kvigkalvarna hålls i sex månader på ströbädd i stall A, för att sen flytta över till lösdrift med skrapat spaltgolv (flytgödsel) i stall C.

Vi har en flytgödselbehållare på 2000 m2 och en äldre behållare på 500 m3. Det finns en gödselplatta på 300 m2. Enligt våra beräkningar finns tillräcklig lagringskapaciteten för 8 månaders lagring.

Ventilationen i stall A och B består av självdrag, medan det är mekanisk ventilation i stall C.
Ensilage lagras i plansilo samt i balar. Kraftfoder tilldelas mjölkkorna i samband med mjölkningen i mjölkgropen.

Verksamhetens påverkan på miljön

Här behöver du beskriva vilken påverkan din djurhållning kan ha på den omgivande miljön och vad du gör för skyddsåtgärder för att minska den påverkan. Din beskrivning bör utgå från de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken.

Lokaliseringsprincipen

Lokaliseringsprincipen innebär att den mest lämpade platsen ska väljas för anläggningen. Var du väljer att placera djurstallarna har stor betydelse för verksamhetens påverkan på omgivningen. Färre skyddsåtgärder behöver genomföras om din verksamhet har en bra placering.

Beskriv exempelvis följande i din anmälan:

  • Ligger din verksamhet i eller i närheten av Natura 2000-område?
  • Finns det utpekade natur- eller kulturmiljöer som kan påverkas?
  • Ligger din verksamhet inom ett vattenskyddsområde?
  • Ligger din verksamhet inom strandskyddat område?
  • Känner du till om skyddsvärda arter har inventerats i området?
  • Kommer du att ta jordbruksmark i anspråk för byggandet av djurstallarna eller tillhörande byggnader för verksamheten?
  • Har du närliggande grannar?
  • Vilka från- och tillfartsvägar till verksamheten kommer att användas?
Kunskapskravet

Kunskapskravet innebär att du som verksamhetsutövare ska ha kunskap om hur din verksamhet påverkar omgivningen samt hålla dig uppdaterad om ny teknik som kan minska din påverkan. Du ska i anmälan redogöra för de miljöeffekter som din djurhållning kan ge upphov till, det vill säga vilka utsläpp som sker från djurstallarna till mark, luft, vatten samt störningar för omgivningen. Riskbedömningen kan du sedan använda som grund för din egenkontroll.

Exempel på utsläpp och störningar som kan förekomma från djurstallar:

  • Luft
    • Ammoniakutsläpp från lagring av gödsel
    • Dammpartiklar från djurstallar
  • Mark
    • Spill från i- och omlastning av gödsel
    • Spill av olja, diesel eller kemikalier
  • Vatten
    • Dagvatten från gårdsplanen
    • Utökat vattenuttag
    • Läckage av näringsämnen från lagringen av gödsel
    • Läckage av näringsämnen från plansilo, tornsilo eller kasserat foder
    • Läckage av näringsämnen vid upptrampning av rasthagar eller drivningsvägar
    • Utsläpp av avloppsvatten från mjölkrum, stallrengöring, personalrum, verkstad
    • Tvätt av maskiner
  • Påverkan på närboende
    • Buller från verksamheten, till exempel ventilation, foderberedning, uttag av ensilage från tornsilo
    • Transporter, till exempel buller, säkerhet, lossning-/lastningsplatser, antal transporter per dag/vecka
    • Arbetstider både vid normal drift och vid intensiva perioder, exempelvis vårbruk och skörd
    • Lukt vid lagring av gödsel
    • Flugor
Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen innebär bland annat att du ska tänka efter innan du startar en verksamhet eller genomför en åtgärd, så att ingen skada uppkommer för människors hälsa eller miljön. Du ska även välja bästa möjliga teknik när du gör investeringar. I anmälan ska du beskriva vilka åtgärder du redan gör eller planerar att göra för att minska din djurhållande verksamhets påverkan på mark, luft, vatten eller på omgivningen i övrigt. Utgå från de risker och störningar som du har beskrivit under kunskapskravet.

Exempel: Den stora flytgödselbrunnen är försedd med tak för att minska ammoniakutsläppet. På den mindre flytgödselbrunnen finns ett stabilt svämtäcke. Gödselplattan är försedd med murar på tre sidor och vid påfarten har vi en dräneringsränna som leder eventuellt gödselvatten från plattan till flytgödselbrunnen. I den dominerande vindriktningen har vi runt den lilla flytgödselbrunnen planterat en trädrad med pil för att minska luktproblemen för grannarna. Kalvarnas ströbäddar kalkas när de läggs på gödselplattan för att minska problem med flugor.

Produktvalsprincipen

Produktvalsprincipen innebär att du ska undvika att använda kemikalier eller produkter som kan innebära en risk för människors hälsa eller miljön. Du behöver se över de kemikalier som används i verksamheten och bedöma om det finns mindre farliga preparat på marknaden. Kemikalieinventeringen kan du sedan använda som en grund i din egenkontroll.

Exempel: Alla kemikalierna som används i verksamheten har inventerats. Vi använder diskmedel som är godkända för livsmedelsproduktion. Desinfektionsmedlet vi använder kommer att bytas ut, då det finns mer miljövänliga att välja hos återförsäljaren. Val av växtskyddsmedel görs inför vårbruket och i samverkan med vår växtodlingsrådgivare.

Hushållningsprincipen

Hushållningsprincipen innebär att du ska hushålla med råvaror och energi samt minska mängden avfall och skadliga ämnen. Du ska i anmälan redogöra för de energikällor som används i verksamheten och den energiåtgång som verksamheten kommer att ge upphov till. Har du befintliga stallar kan det vara bra att genomföra en energikartläggning för att få kunskap om vilka delar i verksamheten som drar mest energi samt få förslag på vilka åtgärder som lönar sig att genomföra.

Du behöver även beskriva vilket avfall som uppstår i verksamheten och hur du hanterar det.

Ritningar (situationsplan)

Lämna in en situationsplan över gårdsplanen där alla byggnader och anläggningar som berör djurhållningen är markerade och namngivna.

Tekniska beskrivningar (om de behövs)

Har du investerat i nya tekniska lösningar kan du behöva förklara hur de fungerar på ett övergripande sätt för kommunen.

När din anmälan är inlämnad till kommunen

Kommunernas handläggning av ett anmälningsärende innebär att de måste gå igenom flera steg innan du kan få ett besked om du får starta alternativt utöka din verksamhet eller inte.

I samband med att du lämnar in en anmälan till kommunen är det vanligt att de vill komma ut och göra ett besök för att skapa sig en egen bild av verksamheten.

Kommunen har sex veckor på sig att hantera anmälan och återkomma med ett beslut. Kommunen kan förlänga handläggningstiden, men då ska du få besked om detta. Efter sex veckor får du starta upp eller utöka din verksamhet även om du inte hört något från kommunen. Du gör det dock på egen risk eftersom kommunen fortfarande kan komma att meddela förbud eller försiktighetsåtgärder som gäller din verksamhet.

En schematisk bild som ger en översikt av anmälningsprocessen som beskrivs i kommande text.

Klicka på bilden för att se den i större format.

1. Anmälan inkommer

När anmälan kommer in till kommunen diarieförs handlingen. En handläggare utses som ska ansvara för handläggningen av ärendet.

2. Kommunen skickar en kopia på anmälan till Länsstyrelsen

En kopia av anmälan ska genast skickas till länsstyrelsen. Anledningen är att länsstyrelsen snabbt ska kunna bedöma om anmälan rör ett redan pågående tillståndsärende hos dem. Rör anmälan ett tillståndsärende ska anmälan överlämnas till länsstyrelsen och ärendet avslutas hos kommunen.

3. Kommunen bedömer betydande miljöpåverkan

Innan själva handläggningen av anmälan påbörjas behöver kommunen bedöma om din verksamhet utgör en betydande miljöpåverkan eller inte. Bedömer kommunen att din djurhållande verksamhet utgör en betydande miljöpåverkan kommer de att förelägga dig att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen istället. Kommunen avslutar samtidigt sin handläggning av anmälningsärendet.

4. Kommunen granskar anmälan

Kommunen granskar de uppgifter som du har lämnat in och bedömer om alla uppgifter som de behöver finns med. Det är ganska vanligt att handläggaren, som hanterar din anmälan, vill besöka gården och skapa sig en egen bild av hur omgivningen ser ut samt ställa kompletterande frågor till dig som verksamhetsutövare.

5. Kommunen begär in eventuella kompletteringar

Saknas vissa uppgifter i anmälan som kommunen behöver för att kunna fatta ett beslut kommer de att begära in kompletteringar från dig. I beslutet preciserar kommunen vilken ytterligare information, ritningar, kartor, uppgifter, tekniska data eller liknande som de behöver för att kunna handlägga din anmälan.

Ska anmälan hinna handläggas på sex veckor av kommunen, gäller det att du är snabb med att skicka in de kompletteringar som kommunen begär in. Är det otydligt vilka uppgifter kommunen vill ha in, kontakta handläggaren omgående per telefon eller mejl och be att de förklarar sig tydligare.

6. Kommunen beslutar eventuellt om förlängd handläggningstid

Bedömer kommunen att de inte hinner fatta ett beslut inom sex veckor, kan de besluta om att förlänga handläggningstiden. Du kommer i så fall att få ett beslut om förlängd handläggningstid. Detta beslut innebär att du inte får utöka eller starta din nya verksamhet innan kommunen handlagt klart hela din anmälan av verksamheten.

7. Anmälan skickas på remiss

När kommunen har bedömt att anmälan är komplett, ska anmälan skickas på remiss till statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken. Det innebär att till exempel länsstyrelsen, Räddningstjänsten, Naturskyddsföreningen och dina grannar som kan bli berörda av din verksamhet får information om att du tänker utöka din verksamhet eller starta ny och de får även möjlighet att komma in med synpunkter till kommunen.

8. Kommunikation av inkomna synpunkter

Kommunen ska ta hänsyn till remissvaren som underlag när de fattar beslut om du får starta eller utöka din verksamhet eller inte. De synpunkter som kommunen får in från andra myndigheter, organisationer och grannar ska du få ta del av. Du ska få möjlighet att svara på de synpunkter som inkommit innan kommunen fattar sitt beslut. Även här gäller det att du återkopplar så snart som möjligt till kommunen för att ärendet ska kunna handläggas inom sex veckor.

9. Beslut

Kommunen ska alltid besvara en anmälan när ärendet är tillräckligt utrett. Ibland kan det räcka med att kommunen underrättar dig som har gjort anmälan att ärendet inte kommer att leda till någon åtgärd från myndighetens sida. I de flesta fall fattar kommunen beslut om föreläggande med försiktighetsmått. De kan ställa krav på hur du utformar anläggningen, driften och vad som årligen ska rapporteras till kommunen. Bedömer kommunen att din verksamhet kommer att skada miljön eller påverka människorna som bor i närheten på ett oacceptabelt sätt kan kommunen förbjuda dig att starta eller utöka din verksamhet.

Du har möjlighet att överklaga kommunens beslut till länsstyrelsen.

Så mycket kostar det

Kommunen tar ut en avgift för att handlägga anmälan. Avgiftens storlek varierar beroende på kommun.

Högre krav på din verksamhet

När du bedriver en anmälningspliktig djurhållande verksamhet ställs högre krav på din verksamhet. Det kommer att påverka hur stor lagringskapacitet för stallgödsel som du behöver ha, din egenkontroll och hur ofta du får tillsynsbesök av kommunen.

Lagringskapacitet

Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter ska ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under

  • åtta månader vid djurhållning med nötkreatur, hästar, får eller getter
  • tio månader vid djurhållning med övriga djur exempelvis grisar eller fjäderfän.

Egenkontroll

Din verksamhets egenkontroll ska vara dokumenterad och det ställs krav på att du har

  • en fastställd ansvarsfördelning för arbetet med miljöbalken
  • rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning med mera för drift och kontroll hålls i gott skick
  • riskbedömning av hela verksamheten
  • lista över kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras i verksamheten.

Du kan läsa mer om egenkontrollen och ta del av våra hjälpmedel på vår sida om egenkontroll.

Naturvårdsverket har en mer generell vägledning om egenkontroll som gäller för alla verksamheter.

Regelbunden tillsyn

Kommunen är tillsynsmyndighet över anmälningspliktiga verksamheter. Du kommer troligtvis att få tillsynsbesök oftare av kommunen efter att du har anmält din verksamhet.

Vid tillsynsbesöket kommer kommunen framöver att följa upp att du följer de försiktighetsmått som kommunen eventuellt beslutade om efter din anmälan. Ett tydligare fokus kommer även att vara på ditt arbete med egenkontrollen.

Så ofta behöver du anmäla din verksamhet

När du har lämnat in en anmälan för att verksamhetens djurhållning överstigit 100 djurenheter är anmälningsplikten uppfylld. Kommunen har information om att din verksamhet finns. Du behöver göra en ny anmälan ifall verksamheten ändras och ändringen har en betydelse ur störningssynpunkt, till exempel att du planerar att bygga ett nytt stall, en ny gödselbrunn eller att du utökar djurantalet markant. Exakt när en ny anmälan ska göras kan vi på Jordbruksverket inte vägleda om. Kontakta alltid din kommun och rådfråga dem innan du gör någon förändring i verksamheten.

Då blir din djurhållande verksamhet tillståndspliktig

Enligt 2 kap. 1 § miljöprövningsförordningen (2013:251) gäller tillståndsplikt för anläggning för djurhållning med

  • mer än 40 000 platser för fjäderfä
  • mer än 2 000 platser för växande grisar som är tyngre än 30 kilo och avsedda för produktion
  • mer än 750 platser för suggor.

Enligt 2 kap. 2 § miljöprövningsförordningen (2013:251) gäller tillståndsplikt för anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock inte inhägnad.

Du kan läsa mer om uttrycken ”djurenheter”, ”stadigvarande djurhållning" och "dock inte inhägnad” längre upp på den här sidan.

Tillstånd för djurhållning söker du hos länsstyrelsen i ditt län. Du kan läsa mer om tillståndsprövningen på deras webbplats. Sök på Prövning av miljöfarlig verksamhet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns en generell vägledning om tillståndsprövning som gäller för alla verksamheter.

Skillnaden mellan tillstånd och anmälan

Att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen är en mer omfattande process än att anmäla sin verksamhet till kommunen. Du kan läsa mer om hur tillståndsprövningen går till på Naturvårdsverkets webbplats.

Tillståndsprocessen tar vanligtvis längre tid än anmälningsprocessen och du kan behöva anlita konsulter eller rådgivare för att göra de miljöutredningar som krävs. Fördelen är att när prövningen väl är avslutad och du fått ditt tillstånd, så har beslutet rättskraft. Rättskraften innebär att du får bedriva din verksamhet på platsen som prövats, om du följer villkoren. Tillsynsmyndigheterna har inte rätt att i efterhand förelägga om strängare krav för de delar som behandlats i tillståndet eller hindra den verksamhet som är prövad.

Vid en anmälan så avslutas ärendet antingen med en underrättelse från kommunen om att inga åtgärder kommer att vidtas och verksamheten kan alltså bedrivas på det sätt som anmälts, eller att verksamheten får ett beslut, det vill säga ett föreläggande med försiktighetsmått. Ett sådant beslut får inte någon rättskraft, vilket innebär att kommunen vid sin tillsyn kan förelägga om strängare krav eller förbjuda verksamheten i efterhand. Kommunen måste däremot göra en rimlighetsavvägning innan de fattar ett sådant beslut, vilket innebär att kostnaderna för åtgärden de ställer krav på ska vara rimlig i förhållandet till den miljönytta som förväntas.

Du har rätt att ansöka om ett frivilligt tillstånd även om reglerna inte kräver det.