Ekologiska fjäderfän

Du som har ekologiska fjäderfän måste följa särskilda regler för att djuren ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel utfodra dina fjäderfän med ekologiskt foder, låta dem vistas ute när vädret tillåter och ha stallbyggnader som passar för deras behov. Reglerna gäller utöver andra regler som finns för fjäderfän.

På den här sidan informerar vi om EU:s regler för ekologisk produktion. De gäller utöver de andra reglerna för att ha fjäderfän, som du kan läsa om på sidorna för det.

Om du är certifierad enligt ett privat regelverk, till exempel KRAV eller Demeter, ska du även följa de reglerna. Dessutom kan de företag som köper dina produkter ha ytterligare regler.

Följ omställningstiden för ekologisk produktion

Vill du sälja animalie­produkter som ekologiskt producerade produkter? Då ska du vara certifierad för ekologisk produktion samt föda upp och hålla djuren enligt reglerna för ekologisk djurhållning. Det måste också gå en viss tid, så kallad omställnings­tid, innan dina produkter räknas som ekologiska.

För fjäderfän gäller minst följande omställningstid:

  • sex veckor när det gäller äggproduktion
  • sju veckor för ankor i köttproduktion
  • tio veckor när det gäller övrig köttproduktion.

Tänk på att du också måste ställa om marken som du ska använda till rastgård. Det tar minst ett års omställning innan du får ha ekologiska fjäderfän där.

Det går också att ställa om marken och djuren samtidigt. Då har du ekologiska animalieprodukter efter 24 månader. Prata med en rådgivare om det kan passa din gård.

Alla inköpta djur som inte är ekologiska ska genomgå omställning. Det innebär att om du då och då köper in nya djur behöver du hålla reda på när vart och ett av dessa är klar med sin omställning.

Du kan läsa mer om att börja med ekologisk produktion i våra broschyrer.

Utfodra djuren med ekologiskt odlat foder

Du ska ge dina fjäderfän ett ekologiskt foder, eller ett foder som är tydligt märkt att det är tillåtet att ge till ekologiska fjäderfän. Det gäller både certifierade djur och de djur som är under omställning till ekologisk produktion.

Grovfoder, antingen färskt, torkat eller ensilerat, ska ingå i den dagliga foderransonen. Om det är begränsat med foder på betet sommartid måste du komplettera med extra grovfoder. Om du på grund av till exempel smittsamma fjäderfäsjukdomar måste hålla dina fjäderfän inomhus ska de ha ständig tillgång till grovfoder att sysselsätta sig med.

Egenproducerat foder

Minst 30 procent av fodret som du ger till dina fjäderfän under året ska komma från din ekologiska gård.

Om du inte har möjlighet att producera 30 procent av fodret själv får du använda foder som har odlats i samarbete med andra gårdar med ekologisk produktion eller som befinner sig under omställning till ekologisk produktion och som finns i samma region. Du kan också samarbeta med andra foderaktörer, till exempel fodertillverkare, som använder foder och foderråvaror från samma region. Som odling i samarbete räknas till exempel

  • om du köper ekologiskt foder eller omställningsfoder från närliggande gårdar som du har spridnings­avtal för gödsel med
  • om du odlar spannmål och säljer till en foderfabrik och sedan köper värme­behandlat foder från den fabriken.

Foderråvaror och fodertillsatser

Du får bara använda de godkända foderråvaror, fodertillsatser och processhjälpmedel som finns uppräknade i EU‑förordningen om ekologisk produktion med nummer 1165/2021. En länk till förordningen finns under rubriken Författningar.

Om du köper in foder som inte är certifierat som ekologiskt foder eller omställningsfoder så ska du försäkra dig om att foderråvarorna och tillsatserna får användas i ekologisk djurhållning.

De foder som du kan behöva bedöma på detta sätt är framför allt mineralfoder och färdigfoder till värphöns. I färdigfoder är mineralnivåerna så höga att det av den anledningen inte går att märka fodret som ekologiskt.

Du får tillsätta vitaminer som har framställts ur naturliga foderråvaror i fodret till dina djur. Även syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer är tillåtna.

Däremot får det inte finnas syntetiskt framställda aminosyror i fodret som du ger till ekologiska fjäderfän.

Foder från mark under omställning till ekologisk produktion

Huvudregeln är att ekologiska djur ska äta ett ekologiskt foder, men du får använda en del foder från mark som ställs om till ekologisk produktion. Reglerna är olika beroende på om fodret är skördat det första eller andra året under omställningen.

Foder från första årets omställning

De här reglerna gäller för foder som är skördat det första året under omställningen:

  • Av djurens totala fodergiva får högst 20 procent (räknat på torrsubstansinnehållet) vara foder från första årets omställning.
  • Fodret får bestå av bete, skördade fleråriga foderväxter (vall eller sly från betesmarker) eller proteingrödor.
  • Marken ska tillhöra ditt jordbruks­företag. Det betyder att du ska äga, arrendera eller ha stödrätter för marken.
Det här räknas som proteingrödor

Som proteingrödor räknas

  • trindsäd, det vill säga vicker, lupin och ärter (utom konservärter)
  • åkerbönor (som här likställs med bondbönor och hästbönor)
  • sötlupiner (som får ge högst 5 procent bittra frön)
  • sojaböna.

Om du blandar proteingrödor med spannmål ska utsädets vikt bestå av mer än 50 procent proteingrödor för att räknas som proteinfoder.

Grödorna kan skördas gröna, som helsädesgröda, eller odlas till mogen skörd.

Foder från andra årets omställning

De här reglerna gäller för foder som är skördat det andra året under omställningen:

  • När ett skifte har legat under omställning under minst 12 månader kan du skörda så kallat omställnings­foder från det skiftet. Det gäller alla grödor.
  • Om du använder omställnings­foder från din egen mark får djurens hela foder­ranson bestå av sådant foder. Om du däremot köper in omställnings­foder får det utgöra högst 25 procent av djurens fodergiva, räknat på fodrets torrsubstansinnehåll.

Undantag från kravet på ekologiskt foder

Om Jordbruksverket har bekräftat att det inte finns tillgång på ekologiska proteinråvaror i tillräcklig mängd finns det en möjlighet att du kan utfodra ekologiska fjäderfän med ett foder som innehåller konventionella proteinråvaror.

För år 2022 har Jordbruksverket formellt bekräftat att det råder brist på ekologiskt majsgluten, ekologiskt potatisprotein och vattenfritt betain (ID 3b920) av ekologiskt eller naturligt ursprung. Därför får du använda konventionella varianter av dessa råvaror i foder till ekologiska fjäderfän.

Det får du då göra om du inte kan få tag på ett helt ekologiskt producerat foder, men du ska följa dessa villkor:

  • Du får bara ge fodret till unga fjäderfän.
  • Proteinråvarorna ska ha producerats eller beretts utan kemiska lösningsmedel.
  • Den högsta andelen konventionella proteinråvaror är 5 procent, beräknat på torrsubstansinnehållet på de råvaror som är av jordbruksursprung. Du räknar procentsatsen per 12-månadersperiod.

Den här möjligheten att använda en liten del konventionella proteinråvaror upphör den 31 januari 2026.

Undantag från kravet på ekologiskt foder efter exceptionella händelser

Om din egen produktion av foder har gått förlorad på grund av en exceptionell händelse kan du ansöka om att få utfodra dina djur med icke‑ekologiskt foder under en begränsad tid. En exceptionell händelse kan till exempel vara extrema väderförhållanden, utbrott av sjukdomar, översvämning, föroreningar eller bränder som lett till att du har förlorat foder.

Så ansöker du om undantaget

Ring gärna Jordbruksverket innan du ansöker, eftersom det finns krav på att en myndighet ska ha erkänt att det råder exceptionella omständigheter innan det går att bevilja undantag till enskilda företag.

Du ansöker om undantag för att få utfodra med icke‑ekologiskt foder genom blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer – ansökan om undantag.

Vi tar ut en avgift på 2 300 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 150 kronor.

Tänk på att du bara får utfodra djuren med icke‑ekologiskt foder om Jordbruksverket har godkänt din ansökan. Däremot får du skörda icke‑ekologiskt foder innan beslutet har kommit.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Rådgivning om ekologiskt foder till fjäderfän

Många av reglerna för ekologisk produktion gör att det finns begränsningar i utfodringen som du behöver tänka på. Det leder till att vissa metoder blir extra viktiga i ekoproduktionen. Här tar vi upp några råd som kan hjälpa dig på traven.

Metionin – utmaningen i utfodringen

I konventionell produktion finns syntetiskt framställda aminosyror i fodret. Det är inte tillåtet i ekologisk produktion. Det skapar utmaningar i utfodringen av fjäderfän.

Den största utmaningen med att ge 100 procent ekologiskt foder är risken att fjäderfäna inte får i sig tillräckligt av de svavelhaltiga aminosyrorna cystein och metionin. Ett fjäderfä kan omvandla metionin till cystein, men inte det omvända. Därför är metionin den viktigaste aminosyran.

Brist på metionin kan göra

  • att fjäderplockning och hackning ökar
  • att fler fjäderfän blir sjuka eller dör
  • att större mängder foder förbrukas, vilket leder till att fodret inte utnyttjas lika effektivt.

De främsta källorna av metionin i dagens foder är fiskmjöl och raps­produkter. Båda har dock begränsningar:

  • Fiskmjöl kan innehålla dioxin, vilket överförs till äggen och köttet. Foderindustrin försöker undvika sådant fiskmjöl.
  • Rapsprodukter kan ge smakfel på äggen hos vissa hönslinjer.

Eftersom fjäderfä mest äter spannmål har metionin­innehållet i spannmålen stor betydelse. Om du har spannmål med ett högt innehåll av metionin blir behovet av protein­tillskott lägre.

För att spannmålen ska ha högt metionin­innehåll måste svavel­tillgången i marken vara tillräcklig, eftersom svavel är en av byggstenarna i metionin. Svavel­nedfallet över Sverige har minskat kraftigt, och svavelbrist i åkermarken förekommer.

Du kan läsa mer om foder i broschyren Foder i ekologisk produktion. Det finns också mer information i våra broschyrer om ekologiska fjäderfän.

Ta in ekologiskt uppfödda fjäderfän i första hand

De djur du tar in i din besättning ska vara kläckta och uppvuxna på ekologiska gårdar.

Databas för ekologiska djur

Någon gång under det första kvartalet 2022 kommer databasen OrganicXlivestock. Det är en databas där du som har ekologiska djur, framför allt unghöns, att sälja kan saluföra dina djur. Om du söker nya djur till din gård kan du först leta i databasen, så kanske du inte behöver ansöka om att få köpa icke ekologiska djur. En länk till databasen kommer att finnas på den här sidan.

Undantag från regeln om ekologiskt uppfödda djur

För avelsändamål får du köpa in icke ekologiska fjäderfän av utrotningshotad svensk ras utan något särskilt tillstånd. Det betyder att du alltid kan köpa konventionella fjäderfän av våra lantraser om du inte hittar ekologiska fjäderfän att köpa.

Efter tillstånd från Jordbruksverket får du ta in icke-ekologiska fjäderfäungar, om de är yngre än 3 dygn, till din ekologiska gård. Det kan du göra om du ska:

  • sätta samman en flock för första gången
  • förnya en flock
  • sätta in en ny omgång.

Du ska sköta dina fjäderfäungar ekologiskt direkt när du får hem dem.

Så här ansöker du

Du ansöker om undantag genom blanketten Ansökan om godkännande av inköp av icke-ekologiska fjäderfän.

Vi tar ut en avgift på 1 400 kronor för att handlägga din ansökan. Du kan betala med kort eller mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 150 kronor.

Tillstånd krävs för att få förnya din besättning med icke‑ekologiska djur efter exceptionella händelser

Om många av dina djur dör på grund av en exceptionell händelse kan du ansöka om att få förnya besättningen med djur som inte är ekologiska. En exceptionell händelse kan exempelvis vara djursjukdomar, olyckshändelser eller bränder.

Så ansöker du

Du ansöker om undantag för att få förnya din besättning genom blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer – ansökan om undantag.

Vi tar ut en avgift på 2 300 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 150 kronor.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Välj helst långsamt växande raser av matfågel

Ekologisk fjäderfäproduktion ska vara ett alternativ till intensiv uppfödning. Därför ska du antingen använda långsamt växande fjäderfän som är anpassade för utomhusuppfödning, eller föda upp dina fjäderfän till lägsta tillåtna slaktålder.

För slaktkycklingar har Jordbruksverket bestämt att de räknas som långsamt växande om den genomsnittliga tillväxten per dag är högst 45 gram. Efter den 2 januari 2032 ska den högsta tillåtna genomsnittliga tillväxttakten vara 40 gram per dygn. Som långsamt växande fjäderfälinjer räknas även skånegås, ölandsgås, svensk gul anka, svensk blå anka, blekingeanka och svensk myskanka.

Raser eller hybrider som inte är långsamt växande får inte slaktas förrän de har uppnått en bestämd ålder:

  • 81 dagar för slaktkyckling
  • 49 dagar för pekingankor
  • 70 dagar för honor av myskänder
  • 84 dagar för hanar av myskänder
  • 92 dagar för mulardänder
  • 94 dagar för pärlhöns
  • 140 dagar för hannar av kalkon och stekgäss
  • 100 dagar för honor av kalkon.

Observera att den lägsta tillåtna slaktåldern gäller oavsett om föräldrarna till slaktdjuren har fötts upp ekologiskt eller inte.

Låt djuren fortplanta sig naturligt

Ekologiska djur ska fortplanta sig naturligt, men inseminering är tillåten.

Hormonbehandlingar eller liknande metoder är bara tillåtna om det finns veterinär­medicinska skäl.

Ha stallbyggnader som tillgodoser djurens behov

Det är viktigt att du skapar en miljö som passar fjäderfän. Stallbyggnaderna ska tillgodose djurens naturliga behov. Du får inte hålla ekologiska fjäderfän i burar.

Det är särskilt viktigt är att djuren har tillräckligt stort utrymme och har det bekvämt. Ytan inomhus ska vara tillräckligt stor för att alla djuren ska kunna vistas där samtidigt. Minst hälften av den totala golvytan som djuren har tillgång till ska bestå av helt golv.

Det finns minimikrav som byggnaderna för fjäderfän ska uppfylla:

  • Minst en tredjedel av golvet ska vara täckt med strö av till exempel halm, spån eller sand.
  • En tillräckligt stor del av golvytan ska vara dränerad i syfte att släppa igenom gödsel.
  • Sittpinnarnas storlek och antal ska motsvara gruppens och fåglarnas storlek.
  • Byggnaderna ska ge fåglarna enkel tillgång till rastgårdar utomhus. Om det finns verandor ska det vara lätt att komma ut på dem.
  • Ingångs- och utgångshål ska ha en lämplig storlek för fåglarna. Djuren ska kunna gå in och ut utan att behöva böja sig.

Om byggnaden är avsedd för fjäderfän för köttproduktion får den totala användbara ytan inte överstiga 1 600 kvadratmeter på någon enskild produktionsenhet. En produktionsenhet är definierat som ett jordbruksföretags alla tillgångar. På fjäderfägården innebär det, till exempel primärproduktionslokaler, skiften, beten, rastgårdar, byggnader avsedda för djur, eller delar av dessa byggnader, samt även lagerlokaler och annat för insatsmedel eller produkter som produceras på gården. I princip kan man säga att en produktionsenhet är vad vi till vardags kallar en gård.

Skiljeväggar mellan avdelningar

Avdelningar i fjäderfähus ska vara så konstruerade att kontakt mellan flockar begränsas och att de inte kan blandas i fjäderfähuset. Hur skiljeväggarna ska se ut beror på vilket slags fjäderfä du håller.

När det gäller avdelningar för kalkoner, ankor, gäss, myskänder, mulardänder och pärlhöns ska väggarna mellan avdelningarna vara täta och säkerställa en fullständig fysisk åtskillnad från golv till tak. För alla kategorier av arten Gallus gallus (höns) är det tillåtet att avdelningarna har täta eller halvtäta skiljeväggar. Nät är tillåtet.

Fjäderfähus som var certifierat ekologiska senast under år 2021 och där det krävs ombyggnation för att uppfylla reglerna om täta skiljeväggar mellan avdelningarna måste vara anpassade till reglerna senast den 1 januari 2025.

Så många djur får det finnas i varje avdelning

I varje avdelning får det finnas högst

  • 4 800 slaktfjäderfän av arten Gallus gallus
  • 3 000 värphöns
  • 3 000 föräldradjur av arten Gallus gallus
  • 10 000 unghöns
  • 5 200 pärlhöns
  • 4 000 honor eller 3 200 hanar av myskänder, pekingankor eller andra ankor
  • 1 500 kapuner
  • 4 000 poularder
  • 2 500 gäss eller kalkoner.

Flervåningssystem

Flervåningssystem är tillåtna för hönsfåglar (Gallus gallus). Utöver golvytan får systemet ha två våningar med tillgänglig area. En tillgänglig area är minst 30 centimeter bred, har högst 14 procents lutning och minst 45 centimeter fri höjd. Om en våning enbart består av reden ska du inte räkna den våningen.

Systemet ska vara byggt så att spillning inte kan förorena fjäderfän på våningsplanet under och det ska finnas en effektiv utgödsling. Du ska lätt kunna inspektera fjäderfän i hela systemet. Fjäderfäna ska enkelt kunna röra sig mellan våningarna och till områden utanför systemet. De ska lätt och likvärdig tillgång till rastgårdar.

Har du ekologiska fjäderfähus med flervåningssystem som har fler än tre våningar, eller saknar utgödsling, måste de vara ombyggda senast den 1 januari 2030.

Sittpinnar och sittytor

Flera kategorier fjäderfän ska antingen ha sittpinnar eller upphöjda sittytor. Du får kombinera sittpinnar och upphöjda sittytor, men då ska det sammanlagt finnas tillräcklig sittpinnelängd och/eller upphöjd sittyta så att alla fjäderfän har tillgång till antingen det ena eller det andra. Detta ska finnas tillgängligt från det att kycklingarna är unga.

Minsta längd på sittpinne eller yta på sittyta för ekologiska fjäderfän

Fjäderfäslag

Minsta tillåtna sittpinnelängd i cm per fågel

Minsta tillåtna upphöjda sittyta i cm² per fågel

Avelsfjäderfä till framtida värphöns

18

-

Unghöns och värphönstuppar

10

100

Värphöns

18

-

Slaktfjäderfän av Gallus gallus (slaktkyckling)

5

25

Kapuner och poularder

5

25

Kalkoner

10

100

Pärlhöns

5

25

Har du ekologiska fjäderfähus som behöver byggas om för att uppfylla reglerna om sittpinnelängd och upphöjda sittytor har du till den 1 januari 2025 på dig att göra det.

Utrymmeskrav inomhus för olika kategorier av fjäderfän

Avelsfjäderfän till det som ska bli värphöns eller slaktkyckling har samma utrymmeskrav som värphöns. För dessa tre kategorier gäller att du efter levnadsvecka 19 får hålla högst sex fåglar per kvadratmeter tillgänglig area. Även kraven på redesyta är densamma för dessa tre kategorier: 7 hönor per rede eller om du har gemensamreden ska det finnas 120 kvadratcentimeter per höna.

Unghöns och slaktfjäderfä får som mest ha en djurtäthet på 21 kg levandevikt per kvadratmeter. En fågel räknas som unghöna om den är avsedd till att bli avelshöna eller värphöna och är upp till 18 veckor gammal.

Du som senast den 1 december 2020 hade din unghönsuppfödning certifierad enligt svenska regler har till den 1 januari 2030 på dig att anpassa din produktion till de gemensamma reglerna när det gäller beläggning inomhus och utomhus.

Verandor

En veranda är en oisolerad utomhustillbyggnad med tak på en byggnad som är avsedd för fjäderfän, där:

  • långsidan vanligtvis är utrustad med ett metallstängsel eller ett nät,
  • det råder utomhusklimat,
  • ljuset är naturligt och, vid behov, artificiellt, och
  • golvet täckt av strö.

Verandor är inte rastgårdar. Du får inte räkna med verandans tillgängliga yta när du beräknar djurtätheten inomhus.

Har du en isolerad utomhustillbyggnad i anslutning till ditt hönshus räknas den inte som en ”veranda”. Du får räkna ytan i utomhustillbyggnaden som en inomhusyta när du beräknar hur många fjäderfän du får ha. Det gäller förutsatt att utomhustillbyggnaden:

  • inte har utomhusklimat.
  • är tillgänglig för fåglarna dygnet runt.
  • har luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativa luftfuktighet och gaskoncentration som säkerställer djurens välbefinnande på motsvarande sätt som inne i fjäderfähuset.
  • har ett stort dagsljusinsläpp och en god naturlig ventilation.
  • uppfyller samma krav för in- och utgångshål som det som gäller för verandor.

Om du tidigare har räknat med den tillgängliga arean du har i din isolerade utomhustillbyggnad får du fortsätta att göra det till den 1 januari 2025. En förutsättning är att byggnaden ingick i din certifiering senast under år 2021. Övergångsregeln innebär också att utomhustillbyggnaden inte behöver vara ständigt tillgänglig före den 1 januari 2025.

In- och utgångshål

Alla fjäderfän ska lätt kunna gå ut och till en eventuell veranda. Det får inte finnas några hinder fram till utgångshålen. Om utgångshål är placerade upphöjt ska det finnas en ramp.

Utgångshålens sammanlagda längd i fjäderfähusens yttre vägg ska vara 4 meter per 100 kvadratmeter av den tillgängliga arean av fjäderfähusets minsta utrymme inomhus. Det gäller oavsett om den yttre väggen är från inomhusutrymmet eller från verandan.

Utgångshålen från inomhusutrymmet till verandan ska ha en sammanlagd längd på minst 2 meter per 100 kvadratmeter av tillgänglig area inomhus.

Har du fjäderfähus som har utgångshål från inomhusutrymmet till verandan är mindre än 2 meter per 100 m2 tillgänglig area i fjäderfähuset har du till den 1 januari 2025 på dig att bygga om.

Flyttbara fjäderfähus

Flyttbara fjäderfähus ska du flytta regelbundet så att fjäderfäna har tillgång till växtlighet. Som minst ska du flytta dem mellan varje omgång av fjäderfä. Om det flyttbara huset har en bottenyta mindre än 150 kvadratmeter får man öka beläggningen till högst 30 kg levande vikt per kvadratmeter för slaktfjäderfän.

Tidsgränser för artificiellt ljus

Du får komplettera dagsljuset med artificiellt ljus för att ge högst 16 timmar ljus per dag, med en sammanhängande nattvila utan artificiellt ljus på minst 8 timmar.

Skilj på konventionella och ekologiska djur

Om du har både konventionell och ekologisk djurhållning måste konventionellt och ekologiskt hållna djur finnas i klart avskilda byggnader eller stallavdelningar och vara av olika art. Du ska även förvara och hantera ekologiskt foder och gödsel från ett ekologiskt företag tydligt åtskilt från konventionellt foder och gödsel. Du får inte använda samma byggnad omväxlande till ekologiska djur och konventionella djur.

Du får inte ha ekologiska och konventionella djur av samma art på en ekologisk gård, om det inte är i forsknings- eller utbildningssyfte. Det finns också möjlighet att ha parallellproduktion om du har en specialiserad avelsanläggning.

Om du har både ekologisk och konventionell produktion ställs det höga krav på att du även dokumenterar särhållningen och kan visa för ditt kontrollorgan att du känner till risker för sammanblandning av produkter med mera. Kontrollorganet får också kontrollera de konventionella delarna av din verksamhet.

Om du måste evakuera dina djur

Om du på grund av en exceptionell händelse inte kan ha kvar dina djur på gården och därför har svårt att uppfylla en del av de ekologiska reglerna kan du ansöka om undantag från följande:

  • Krav på bete på ekologisk mark.
  • Kraven på byggnad för ekologisk djurhållning, inklusive minsta utrymme per djur.
  • Krav på utrymme på rastgård.

Så ansöker du

Du ansöker om undantag från kraven på ekologiskt bete och krav på byggnader genom blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer – ansökan om undantag.

Vi tar ut en avgift på 2 300 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 150 kronor.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Ge djuren möjlighet att vistas ute

Fåglarna ska ha möjlighet att röra sig fritt i stallet och ute i rastgårdar när vädret tillåter det. Ekologiska fjäderfän ska ha sin utevistelse på ekologisk mark. Du ska erbjuda dina fjäderfän daglig utevistelse från så låg ålder som möjligt. Det innebär så snart fysiologiska och fysiska möjligheter finns, vilket i normalfallet är när fjäderfäna har fått fjädrar. Om det på grund av till exempel fågelinfluensa finns krav på att alla fjäderfän ska hållas inomhus gäller det även ekologiska fjäderfän.

Unghöns och avelsfjäderfä som på grund av eventuella restriktioner inte kan hållas på rastgård får hållas på veranda istället. I just dessa fall räknas verandan då som rastgård.

Flockarna ska vara åtskilda från varandra på rastgården.

Skydd och vegetation

Rastgården ska vara attraktiv för fjäderfäna. Rastgården ska vara täckt med olika slags växtlighet, och underhållas regelbundet för att motverka näringsöverskott. Rastgårdarna ska ha tillräckligt många skydd, buskar och träd. Dessa ska vara utspridda i hela rastgården för att locka fjäderfäna att använda hela rastgården. Gäss ska ha gräs att beta.

Även fastän fåglarna är på rastgården ska de ha lätt tillgång till vatten. Simfåglar ska dessutom ha tillgång till ett vattendrag, en damm, en sjö eller en bassäng.

Rastgårdens längd

En rastgård får som längst sträcka sig 150 meter från närmaste utgångshål. Om det finns minst fyra skydd mot dåligt väder och rovdjur per hektar får rastgården sträcka sig upp till 350 meter från närmaste utgångshål. Har du en ekologisk gård med rastgårdar som sträcker sig längre bort än 150 meter från närmaste utgångshålet har du till den 1 januari 2030 på dig att anpassa gården efter reglerna.

Planera så att du kan hålla beten och rastgårdar tomma mellan omgångarna. Syftet med tomhållningstiden är att vegetationen ska kunna växa upp igen. För värphöns eller avelsfjäderfän ska rastgårdarna hållas tomma minst sex veckor. För slaktkyckling och annan matfågel ska tomhållningstiden vara två veckor. Observera att om vegetationen inte hinner återhämta sig under de två respektive sex veckorna måste rastgården vara tom en längre tid.

Du får inte ha för många djur på marken

Antalet djur som du har utomhus på betesmarker eller annan lämplig mark ska vara så pass lågt att inte marken blir upptrampad eller vegetationen blir överbetad.

Det finns även gränser för hur mycket kväve och fosfor du får sprida på din mark. Under en femårsperiod får du sprida högst

  • 170 kilo kväve per hektar och år
  • 22 kilo fosfor per hektar och år.

Om det blir nödvändigt behöver du minska antalet djur. Du kan läsa mer på våra sidor om växtnäring.

Utrymmeskrav på rastgård

I ekologisk produktion finns det regler för minsta utrymme som ska vara tillgängligt per djur på rastgården, om man använder en rastgård istället för en betesmark. Rastgården får vara delvis övertäckt. Hela ytan ska vara tillgänglig hela tiden.

Minsta utrymme utomhus

Fjäderfäslag

Minsta antal m² per fågel i utrymmet utomhus

Föräldradjur, Gallus gallus

4

Unghöns och värphönstuppar

1

Värphöns, inklusive kombinationsraser som föds upp för kött- och äggproduktion

4

Slaktfjäderfän av Gallus gallus (fasta byggnader)

4

Slaktfjäderfän av Gallus gallus (flyttbara byggnader)

2,5

Slaktfjäderfän av Gallus gallus - kapuner och poulader

4

Kalkoner

10

Gäss

15

Ankor, myskankor och mulardänder

4,5

Pärlhöns

4

Ge förebyggande hälsovård och sjukvård vid behov

Du ska skydda dina djur mot sjukdomar och parasiter. Det gör du genom förebyggande åtgärder, som att

  • välja lämpliga raser, korsningar, hybrider eller djurlinjer
  • använda uppfödnings­metoder som är anpassade till varje arts behov, främjar god motstånds­kraft mot sjukdomar och hindrar infektioner
  • använda foder med hög kvalitet samt ge tillgång till bete och utevistelse, så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras
  • använda betesrotation och ett lämpligt antal djur på markerna för att undvika överbeläggning, vilket ofta leder till sämre djurhälsa.

Det är också viktigt att du rengör och desinficerar byggnader, djurutrymmen, utrustning och redskap ordentligt, för att hindra att sjukdomar sprids och att djuren smittar varandra.

Du får bara använda rengörings- och desinfektionsmedel som är tillåtna för ekologisk produktion.

Töm och rengör byggnaderna mellan varje omgång fjäderfän

Du ska tömma byggnaderna på djur mellan varje produktions­omgång av fjäderfän som föds upp. Då ska du även rengöra och desinficera byggnaderna och inredningen.

Vårda ditt djur om det blir sjukt

Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat är du skyldig att ge det nödvändig vård eller avliva det på ett skonsamt sätt.

Du får använda läkemedel eller antibiotika om det är nödvändigt för att bota djuret eller för att undvika smärta och lidande. Sådana läkemedel får dock aldrig användas för förebyggande hälsovård. Rutinmässig avmaskning är inte tillåten.

När det är befogat av veterinär­medicinska skäl är det tillåtet att behandla djuret med vaccin och parasitmedel.

Frågor och svar

Jag har vaktlar. Vilka regler måste jag följa för att få kalla dem för ekologiska?

Det finns inga detaljregler för ekologisk vaktelhållning, men vaktlar räknas till fjäderfän och är därför möjliga att föda upp ekologiskt. För att veta vilka detaljregler som gäller så måste Jordbruksverket antingen godkänner privata standarder eller komplettera EU-reglerna med svenska regler. Det har vi inte gjort ännu.

Det finns ändå en möjlighet att föda upp vaktlar ekologiskt. Om du vill kalla dina vaktlar eller deras ägg ekologiska så ska du följa relevanta regler för ekologiska fjäderfän. Det betyder till exempel att du ska ge vaktlarna

  • ekologiskt foder och tillgång till grovfoder
  • möjlighet att vistas ute minst en tredjedel av livet
  • förebyggande hälsovård och sjukvård vid behov enligt reglerna för ekologisk produktion.

Du måste också be ett kontrollorgan kontrollera att du gör rätt.

När omställningstiden för fjäderfän har gått får du kalla köttet och äggen för ekologiska. Du får också använda logotypen för ekologisk produktion.

Författningar

Söker efter 2021:47

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2021-12-22