Arbetet med att ta fram nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby

Det första dialogmötet pågår under minst en halvdag beroende på antalet deltagare. Vi träffas fysiskt på plats i Jordbruksverkets lokaler i Jönköping. Alla deltagande bransch- och intresse­organisationer får då utrymme att lyfta sina synpunkter på vårt förslag, som vi på Jordbruksverket sedan kan arbeta vidare utifrån.

Målet är att alla ska komma till tals och känna sig delaktiga.

Några månader efter det första dialogmötet bjuder vi in samma bransch- och intresse­organisationer till ett andra dialogmöte. Under tiden har vi arbetat med förslaget utifrån de behov och lösningar som kom fram under det första mötet, samt de synpunkter som vi har fått in från privatpersoner. De organisationer som deltog i den första dialogen kommer att få ta del av det nya förslaget, så att det kan förankras inom organisationen inför det andra mötet. Under mötet kommer alla att få utrymme att diskutera ändringarna och spela in ytterligare förslag utifrån sin organisation.

Om det behövs kommer vi att fortsätta bearbeta förslaget och vid behov bjuda in till ytterligare dialog med berörda.

De nuvarande reglerna är nästan 30 år gamla. Vi vet idag mycket mer om vad djur behöver för att må bra och vi har sedan några år en ny djurskyddslag som vi behöver förhålla oss till.

Idag ställer både djurskyddslagen och samhället högre krav på att den som har djur har rätt kompetens om djur och djurs behov. Djurskyddslagen säger bland annat att djur ska hållas och skötas i en god miljö och på ett sätt som främjar deras välfärd. Djur ska också kunna utföra sina naturliga beteenden. Det kan handla om vilket behov de har av att röra sig och på vilket sätt, deras sociala behov och vilka resurser de behöver ha tillgång till i sin närmiljö. Vi behöver därför anpassa våra regler så att de stämmer överens med den nuvarande djurskyddslagen.

Förslaget som gick ut på remiss är baserat på relevant och aktuell forskning om olika djurs behov, som har sammanställts av det vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruks­universitet (SLU). Förslaget är även framtaget med hjälp av synpunkter från sakkunniga inom olika intresse­organisationer, myndigheter och djursjukvården.

• Yttrande från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd om hållande av sällskapsdjur pdf, 1.8 MB.

Under det fortsatta arbetet ska vi i dialog med fler berörda organisationer och föreningar revidera förslaget så att vi når fram till en acceptabel nivå. Förslaget kommer baseras på avvägningar mellan djurens välfärd och andra samhällsintressen.

Våra förslag utgår från djurens behov. Utrymmet är baserat på att det ska finnas plats för djuren, att de ska kunna röra sig på de sätt de har behov av och att all inredning och miljöberikning som är viktig för djuren ska få plats. För djur som hålls tillsammans har vi även tagit hänsyn till deras behov av att kunna hålla önskat avstånd till varandra och att de ska kunna använda inredningen och miljöberikningen utan att stressa eller skada varandra. Samtidigt ska det finnas tillräckligt med fri yta för varje djur att kunna röra sig obehindrat. Utöver att gå runt, handlar det exempelvis om att kunna flyga, hoppa eller springa.

Insekter som omfattas av djurskyddslagen ska skonas från onödigt lidande vid avlivning; det gäller även när de ges som levande foder. Eftersom detta kan vara svårt för djurägaren att säkerställa, föreslog vi ett förbud.

Vi är dock medvetna om den problematik som har lyfts och vi kommer att arbeta vidare med frågan, bland annat på våra dialogmöten.

Vi har föreslagit att zoobutiker, djurgrossistanläggningar och andra liknande anläggningar ska kunna hålla djuren i mindre utrymmen under den tid det vanligtvis tar för djuren att säljas. I de föreslagna utrymmena utgick vi från hur flera verksamheter håller djuren i idag, för att så många som möjligt skulle kunna fortsätta sälja djur utan att behöva utöka djurens utrymmen. Vi kom fram till att detta är möjligt eftersom djuren hålls på detta sätt under en kort tid.

Vi föreslog dock inte samma undantag för privata uppfödare, eftersom avelsdjuren hålls hos uppfödaren hela sina liv, eller åtminstone en längre tid. Det utrymme som gäller för honan inkluderar även hennes ungar fram till avvänjningen. Det innebär att uppfödaren inte behöver utöka honans utrymme under den tid det oftast tar innan ungarna flyttar hem till sina nya familjer.

Alla djur som hålls ska enligt djurskyddslagen ges en god djurvälfärd. Vissa arter har ett naturligt levnadssätt och behov och beteenden som gör att det finns en allvarlig risk för att djuren drabbas av en dålig djurvälfärd om de hålls som sällskapsdjur. Det ligger i vårt uppdrag att ha regler som förebygger sådana risker. Därför föreslog vi ett förbud för de djuren.

Om du har kaniner för produktion av kött, ull eller päls gäller redan nu andra regler än för sällskapsdjur. Då räknas kaninerna som djur inom lantbruket och du kan läsa mer om vad som gäller för dem på vår webbplats. Reglerna som vi ska ta fram i det här arbetet gäller bara kaniner som hålls för sällskap och hobby.

• Kaniner inom lantbruket

Enligt djurskydds­lagstiftningen får vi använda djur för olika samhälls­viktiga ändamål och djuren ska alltid ha en god djurvälfärd. Olika sätt att använda djur innebär olika förutsättningar och risker för djurvälfärden. Därför behöver reglerna för djurhållning se olika ut. Reglerna ska både göra det möjligt att använda djur för viktiga samhälls­ändamål och säkerställa att djuren har det bra.

Stora delar av förslaget som gick ut på remiss våren 2025 gav positiva eller inga reaktioner alls, men några delar väckte starkare reaktioner än vi förväntade oss. Det uppstod också flera missförstånd om vad vi föreslog och hur arbetsprocessen går till när vi uppdaterar våra föreskrifter.

Utifrån reaktionerna var det tydligt att vi behöver ha mer dialog med berörda djurägare och organisationer för att hitta kloka avvägningar mellan djurens välfärd och andra samhällsintressen, och för att förhindra missförstånd. Därför valde vi att dra tillbaka vår remiss.

Det är för tidigt att säga hur de uppdaterade förslagen kommer att se ut. Reglerna behöver uppdateras utifrån djurskyddslagen och den kunskap som vi har idag. Djurskydds­intresset ska väga tungt, men vi ska i dialog med fler berörda organisationer och föreningar revidera förslaget så att vi når fram till en acceptabel nivå för både djur och djurägare.

Vårt fortsatta arbete kommer främst att handla om de delar som väckte mest reaktioner, vilket var mått och utrymmeskrav samt att utfordra djur med levande insekter.

Nej, du behöver vänta in en bekräftelse från oss om att organisationen är anmäld och registrerad att delta. Bekräftelsen skickas från oss till den mejl som du anger i din anmälan.

Vi har förstått att det kan finnas mindre organisationer som inte har möjlighet att delta på plats i Jönköping under dialogmöte 1. Det är viktigt för oss att kunna ha dialog med så många som möjligt.

Om det finns berörda organisationer som inte kan delta på plats, kommer vi att erbjuda ett digitalt uppsamlingsmöte för dem, mellan dialogmöte 1 och 2 för det aktuella djurslaget.

Vi vill dock betona att alla delar som genomförs under det första dialogmötet inte går att göra digitalt. Upplägget för det digitala uppsamlingsmötet kommer därför att se lite annorlunda ut och vara kortare.

Om din organisation inte har möjlighet att delta på dialogmötet på plats i Jönköping, ber vi er kontakta oss via mejl.

• sallskapochhobbydjur@jordbruksverket.se

Nej, syftet med dialogmötet är att vi tillsammans ska fortsätta arbetet med de nya reglerna och att varje organisation lyfter fram sina synpunkter på mötet.

Om en organisation inte har möjlighet att delta på dialogmötena, kan man skicka in sina synpunkter via de särskilt framtagna formulären på vår webbplats.

I arbetet med förslaget som gick ut på remiss följde vi vår vanliga föreskrifts­process. Vi är alltid noga med att ha med dem som påverkas när vi tar fram nya regler, men det kan ske på olika sätt. I det här fallet är antalet berörda bransch- och intresse­organisationer väldigt många. Förslaget påverkar också ett stort antal djurägare. Därför valde vi att arbeta fram det första förslaget med en samrådsgrupp som bestod av sakkunniga från olika berörda organisationer och myndigheter. Remissen skickades sen till alla berörda organisationer och myndigheter som vi kände till och publicerades på vår hemsida så att alla, inklusive enskilda djurägare kunde lämna synpunkter. Målet var att få in synpunkter från så många berörda som möjligt så att vi utifrån en samlad bild kunde göra rimliga justeringar. När vi skickar ut ett förslag på remiss är det alltså vår möjlighet att ha ett brett samråd med så många som möjligt, inklusive allmänheten.

Reaktionerna på förslaget gjorde det tydligt för oss att vi behöver ha mer dialog med fler berörda, redan innan vi går ut med en remiss, när vi arbetar med förslag som påverkar allmänheten i så här stor utsträckning. Målet är att tidigare i processen få in fler synpunkter och motverka missförstånd kring vad vi föreslår och varför. Det här är en fråga som engagerar allmänheten och vi behöver därför jobba på ett annat sätt än vi brukar.