Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2019

JO 19 SM 1902

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter om 2019 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 423 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål, trindsäd och oljeväxter. Slutliga resultat för 2019 kommer att redovisas under våren 2020. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2020 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskörden av höstvete mer än 15 % högre än femårsgenom­snitten i flera av länen

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 720 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats någonsin. Den är 61 % högre än föregående års avkastningsnivå, 15 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren och 14 % högre än normskörden. Förhållandena är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete, med hektarskördar som på riksnivå ligger 50 %, 82 % respektive 60 % högre än 2018 års resultat och 12 %, 20 % respektive 18 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt.

Hektarskörden av höstrågvete är rekordhög på riksnivå, samt i Västra Götalands län. Hektarskördarna av råg och höstkorn tangerar tidigare rekordnivåer i en del län, samt på riksnivå. I Skåne län blev hektarskörden av höstkorn rekordhög.

I figur A redovisas 2019 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Värmlands län är hektarskörden av höstvete 26 % högre än femårsgenomsnittet för länet, och i Hallands, Västra Götalands och Örebro län 20 % högre. I sju av länen är hektarskörden av höstvete mer än 15 % högre än femårsgenomsnitten. Skåne, Västra Götalands och Örebro län har rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete.

 

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018, kg/hektar

 

                kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2014-2018.

 

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra årets hektarskördar även med normskördarna, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

De vårsådda spannmålsgrödorna varierar mer regionalt

De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ett mer varierat resultat. Sommaren blev alltför torr på vissa platser i landet även i år. Främst i de sydöstra delarna förekom lokalt torkdrabbade grödor. I norra Svealand och i Norrland har ihållande höstregn försenat skörden, och delar av arealerna förblev obärgade. I de fem nordligaste länen blev mellan 3 och 10 % av spannmålsrealerna oskördade på grund av för mycket regn, eller snö som kom tidigare än vad som är normalt.

I Kalmar län är hektarskörden av vårkorn 63 % högre än ifjol, men 12 % lägre än både femårsgenomsnittet och normskörden. I Skåne län är den mer än dubbelt så stor som ifjol, 19 % högre än femårsgenomsnittet och 11 % högre än normskörden. I Värmlands län är hektarskörden av vårkorn 32 % högre än femårsgenomsnittet. Se vidare i figur B där 2019 års hektarskördar av vårkorn jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå.

 

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2014-2018.

Mer än 6,1 miljoner ton spannmål har tröskats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 6 148 700 ton. Det är 89 % mer än under 2018, då torkan och värmen medförde missväxt. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är den en ökning med 15 %. Den totala spannmålsskörden för 2019 är i nivå med den stora spannmålsskörden som skördades under år 2015.

Höstvete dominerar

Mer än hälften av årets spannmålsskörd utgörs av höstvete. Totalskörden av höstvete är rekordstor i år och beräknas till 3 260 100 ton. Det är mer än en dubblering jämfört med 2018 och en ökning med 29 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstvetearealen var också rekordstor, och även skörden per hektar.

Hektarskörden av ärter 50 % högre än förra året

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 50 % högre än under 2018 och 4 % högre än femårsgenomsnittet. Den högsta skördenivån per hektar av ärter fanns i år i Östergötlands län.

På länsnivå var skördeökningarna jämfört med femårsgenomsnitten störst i Uppsala och Östergötlands län, med 12 % högre hektarskörd i båda länen under 2019. Störst areal ärter fanns under 2019 också i Uppsala och Östergötlands län. Den högsta skördenivån per hektar av ärter fanns i Östergötlands län, med 4 080 kilo per hektar. Se vidare i figur C där 2019 års hektarskördar av ärter jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

 

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2014-2018.

 

Den totala skörden av ärter har beräknats till 69 400 ton. Det motsvarar en ökning med 42 % eller 20 500 ton jämfört med 2018. Årets totalskörd är i nivå med femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor mer än dubbelt så stor som ifjol

Åkerbönor är en förhållandevis torkkänslig gröda. Många lantbrukare meddelade under torråret 2018 att åkerbönorna torkade bort helt, så det inte ens gick att skörda ensilage av grödan. 2019 års hektarskörd av åkerbönor är mer än dubbelt så hög som under 2018, men bara 6 % högre femårsgenomsnittet, där den mycket låga hektarskörden från 2018 ingår i beräkningsunderlaget. Både i år och förra året finns rapporter om skador av bönsmyg. Dessutom finns i år en del kommentarer om dålig grobarhet för åkerbönorna, vilket kan härröra från nedsatt kvalitet i utsädet från 2018.

Jämfört med femårsgenomsnitten är årets hektarskördar 21 % högre i Östergötlands och 13 % högre i Skåne län, vilket illustreras i figur D. Där visas 2019 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

 

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2014-2018.

 

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 60 400 ton, vilket är 74 % eller 25 600 ton mer än förra året, men 26 % mindre än femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 39 % av den totala odlingsarealen var belägen under 2019.

Hektarskörden av höstraps 60 % högre än under 2018

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 60 % högre än fjolårsresultatet, 14 % högre än femårsgenomsnittet och 6 % högre än normskörden. I Skåne var hektarskörden av höstraps rekordhög. I flertalet av de övriga länen är årets hektarskördar betydligt högre än ifjol, men når inga rekordnivåer. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, frostskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

På regional nivå var skördeökningen jämfört med femårsgenomsnitten störst i Skåne län, med 31 % högre hektarskörd. I Skåne län odlas 44 % av den totala höstrapsarealen. Se vidare i figur E, där 2019 års hektarskördar av höstraps jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

 

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018 kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2014-2018.

 

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 381 900 ton, vilket är 75 % mer än förra årets resultat och 23 % mer än femårsgenomsnittet.

Höstrapsarealen ökade med 15 % jämfört med 2018 års areal, och med 12 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar i grödgruppen.

Hektarskörden av oljelin ökade med 15 %

Årets hektarskörd av oljelin är för landet som helhet 78 % högre än ifjol och 17 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren. I Östergötlands län, där hälften av oljelinarealen odlades under 2019, blev hektarskörden 65 % högre än fjolårsresultatet och 9 % högre än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av oljelin minskade 39 % jämfört med föregående år och med 64 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 4 300 ton.

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2018 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har nu under 2019 skrivit kommentarer om att sådd i torr jord ledde till ojämn uppkomst. Även de vårsådda grödorna hämmades av torka efter vårbruket på vissa håll. Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador på bland annat höstraps. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen. Men framförallt längs de sydöstra delarna upp till och med Uppsala län fanns lokalt torkdrabbade grödor. Exempel på skadegörare som orsakat skördeförluster under år 2019 är knäpparlarver, bönsmyg, jordloppor, kålmal, kålbladsstekel och rapsbaggar.

Huvuddelen av skördearbetet kunde genomföras i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Gävleborgs län, men även i andra delar av södra Norrland och i norra Svealand medförde långvariga regnperioder att skörden försenades.

Stora obärgade arealer i Norrland

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt 0,5 % av spannmålsarealen vara obärgad, vilket motsvarar drygt 5 000 hektar. I Gävleborgs och Västernorrland län blev nästan 7 % respektive runt 10 % av spannmålsarealerna obärgade. I Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län uppgick andelen obärgad spannmålsareal till omkring 8 %, 3 % respektive 6 %.

För raps och rybs är den obärgade arealen över 1 % eller 1 400 hektar.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar runt 2 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt omkring 1 % på riksnivå. Av oljelinarealen beräknas drygt 2 % vara obärgad.

Skörd av grönfoder tillbaka på normala nivåer

Under 2018 då grovfoderbrist uppstod på grund av torkan och värmen skördades nästan 11 % av spannmålsarealen som grönfoder. Under 2019 skördades omkring 6 % spannmålsarealen som grönfoder, vilket är en mera normal andel. För ärter och åkerbönor minskade andelen grönfoderskördad areal från 4 % till mindre än 1 %, respektive från 11 % till mindre än 1 %. För raps- och rybsgrödorna var grönfoderandelen 2 % under 2018, men endast 0,2 % under 2019, en normal andel.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). För att statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel.

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om jordbruksmarkens användning 2019 (JO 10 SM 1902). De grödarealer avsedda för tröskning som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.