Så sköter du din hund

För att din hund ska må bra behöver du känna till hundens grundläggande behov och de regler som finns för att ha hand om hundar. Du kan även behöva söka tillstånd från länsstyrelsen om du exempelvis vill starta en verksamhet med hundar eller ha många hundar. Här kan du också läsa om vad som gäller för olika typer av tävlingar med hundar.

Det är ditt ansvar som hundägare att uppfylla hundens grundläggande behov. Hundar är flockdjur och behöver träffa både människor och andra djur för att må bra. De behöver aktiveras varje dag både fysiskt och mentalt.

Om du ska lämna din hund ensam ska du vänja den gradvis vid det. Du ska ta särskild hänsyn till om hunden är ung eller om den visar tecken på oro och obehag när den blir lämnad ensam.

Rasta din hund minst var 6:e timme

Alla hundar behöver daglig motion och ska vara utomhus varje dag. Du bör rasta din hund minst var 6:e timme dagtid. Valpar och äldre hundar bör du rasta oftare.

Om din hund är i en rastgård hela dagen ska du rasta den på en annan plats för att den ska få komma utanför rastgården åtminstone 1 gång per dag.

Sköt om päls, tänder och klor

Det är viktigt att du sköter om hundens päls så det inte blir tovor. Du ska också sköta hundens tänder så den inte får tandsten eller får ont i munnen. Du måste även klippa klorna så de inte blir för långa.

Hundvalpar

Valpar ska vara tillsammans med tiken i en trygg och lugn miljö. Det utrymme som tiken och valparna minst ska ha kan du se under rubriken Boxar och rum för hundar. Du får inte skilja hundvalparna från tiken, annat än tillfälligt, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad, och inte förrän de är 8 veckor.

Om du behöver leverera en valp lite innan den är 8 veckor ska du försäkra dig om att den är redo att skiljas från sin mamma. Det innebär att

  • en veterinär ska göra en hälsobedömning av valpen före leveransen och göra bedömningen att valpen är redo att lämna sin mamma
  • valpen helt har övergått till att äta fast föda
  • valpen visar med sitt beteende att den är redo att skiljas från tiken.

Tecken på att valpar är redo att lämna sin mamma, eller hennes ersättare, är att tiken inte längre erbjuder valparna möjligheten att dia och valparna inte heller vill dia längre. Valparna bör inte gnälla när tiken inte är hos dem. Under de sista veckorna före separationen från tiken bör du även, om det är möjligt, hålla valparna tillsammans med andra vuxna hundar.

Munkorg, el- och stackelhalsband

Du får bara använda munkorg på din hund tillfälligt. Det måste i så fall finnas ett särskilt behov av att använda munkorgen och du måste ha hunden under uppsikt hela tiden. Om det behövs ska den kunna sänka sin kroppstemperatur genom att hässja. Med hässja menas att hunden andas med öppen mun med en snabb andningsfrekvens på 200–400 andetag per minut. Hundar gör det för att svalka av kroppen eftersom de inte kan svettas.

Elhalsband och stackelhalsband får inte användas på hundar. Elhalsband är ett halsband som ger hunden elstötar. Stackelhalsband är ett halsband med taggar.

Elstängsel

Det är inte tillåtet att använda osynliga elstängsel som ger hunden en stöt när den passerar det. Synliga elstängsel som ger hunden en stöt när den kommer emot det får bara användas om utrymmet utomhus som hägnas in av elstängslet är minst 20 gånger minimimåtten för utomhusutrymme för hundar. Hunden ska kunna nå den del av stängslet som är strömförande när den står på marken och det får inte finnas någon risk för att hunden ska fastna i det.

Foder och vatten

Varje dag ska du ge din hund foder som garanterar att den får i sig tillräcklig, allsidig och välbalanserad näring. Tänk på att hunden inte mår bra om den väger för mycket eller om den är för mager. Om flera hundar får mat samtidigt är det viktigt att alla kan äta i lugn och ro utan att störa varandra.

Hunden ska ha fri tillgång till dricksvatten. Om du har hunden utomhus vid minusgrader ska du vara säker på att den kan dricka tillräckligt mycket vatten. Då ska du ge hunden vatten minst 2 gånger per dag.

Utrymmen och miljö för hundar

Rum och andra utrymmen för hundar ska vara anpassade efter hur många hundar som finns där. Alla hundar ska ha tillgång till en ren, torr och mjuk liggplats där de kan ligga i naturlig ställning. Tänk också på att hundar tycker om att "bädda", så ge dem möjlighet att göra det. Tikar med valpar ska ha en lugn plats för sig och sina valpar.

Inomhusmiljön där hundar är ska ha en temperatur och luftfuktighet som är lämplig för dem. Det ska finnas insläpp av dagsljus och belysning som inte irriterar hundarna.

Om hunden har fri tillgång till ett kombinerat inomhus- och utomhusutrymme ska minst ett av utrymmena uppfylla kraven på minsta tillgängliga utrymme. Det innebär att antingen inom- eller utomhusutrymmet måste vara minst lika stort som för en hund som bara har tillgång till ett inom- eller utomhusutrymme. Det andra utrymmet ses då som ett bonusutrymme och måste inte uppfylla måttkravet.

Du ansvarar för vad din hund gör

Det är du som ansvarar för vad din hund gör när den är på allmän plats. Du måste se till att den inte stör eller skrämmer människor eller andra djur. Om hunden skadar någon eller förstör något kan du bli ersättnings­skyldig.

Mellan den 1 mars och den 20 augusti får hundar inte springa lösa där det kan finnas vilda djur. Under övrig tid av året ska du se till att hundar inte driver eller förföljer vilt när de inte deltar i jakt.

Om du har frågor om hundägarens ansvar för vad hunden gör ska du vända dig till länsstyrelsen.

Operativa ingrepp och avlivning

Det är bara tillåtet att operera djur om det är nödvändigt av veterinär­medicinska skäl. Det innebär till exempel att det inte är tillåtet att operera bort stämbanden på en hund för att den ska sluta skälla.

Du får inte heller göra ingrepp som förändrar utseendet på din hund. Svans- och öronkupering är inte tillåtet om det inte är nödvändigt av veterinär­medicinska skäl. En hund som har fått öronen kuperade utomlands får inte komma till Sverige förrän öronen läkt ordentligt och de inte längre behöver tejpas eller ha öronställning. I Sverige är det förbjudet att tejpa öronen eller ha dem i ställningar efter en kupering eftersom det innebär ett lidande för hunden. Det är inte heller lagligt att tejpa, binda eller på annat sätt tvinga upp eller ner öronen på en hund om det innebär ett lidande.

Id‑märkning och kastrering

Det finns undantag från att operativa ingrepp bara får göras när det är nödvändigt av veterinär­medicinska skäl. Djurhälso­personal får, trots att det inte finns veterinär­medicinska skäl för ingreppet, till exempel kastrera och identitetsmärka hundar med mikrochip eller tatuering.

Märkning med mikrochip får också utföras av en person som med godkänt resultat har gått en utbildning i identitets­märkning av hundar.

En hund som redan är id-märkt får inte märkas om. Hunden får bara märkas igen om det krävs för att den ska kunna få ett pass och om den befintliga märkningen har slutat fungera eller om den inte går att läsa.

Här kan du läsa mer om vad som krävs för att få identitets­märka djur med mikrochip:

Om din hund behöver avlivas

Om din hund blir skadad eller sjuk på ett sådant sätt att det inte längre kan leva ett bra liv ska det avlivas. Den som avlivar hunden ska kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivnings­metoden.

Det är viktigt att djur inte utsätts för lidande i samband med avlivningen. Avlivning av djur kan vara svårt och komplext och är det är därför mycket viktigt att säkerställa att avlivningen går rätt till. Ta kontakt med en veterinär för att få hjälp med avlivningen eller för att få råd om hur du kan gå tillväga för att säkerställa att avlivningen utförs korrekt.

Djurägare får avliva sina djur själva, men det finns regler för hur djur ska avlivas. Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid, eter, kloroform genom frysning eller andra metoder som medför onödigt lidande. De metoder som är tillåtna för att avliva djur finns i våra föreskrifter om avlivning.

Det är också tillåtet att skjuta en hund om man har ett vapen med en vapenlicens för att få avliva djur. Hundvalpar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom ett hårt slag mot huvudet. Slaget ska utföras med sådan kraft och precision att det medför omedelbar medvets­löshet och död.

Ta hand om en död hund

Kremering

Du kan välja att kremera din hund. Det finns godkända kremerings­­anläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinär­klinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.

Nedgrävning

Du får begrava din hund på egen eller annan lämplig mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på

  • var marken ligger och hur stor den är
  • om det är en stor eller liten hund.

I vissa delar av landet finns det även begravnings­platser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.

Avel

Om du använder hundar i avel måste du tänka på djurens välfärd. Innan du använder din hund i avel ska du vara säker på att den har god fysisk och psykisk hälsa. Du ska även vara säker på att den inte har några fysiska eller beteendemässiga egenskaper som kan påverka valparna eller din hund på ett negativt sätt.

Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden.

Krav på tikar som används i avel

De här kraven gäller om du vill använda en tik i avel:

  • Tiken måste vara minst 18 månader gammal för att få paras.
  • Om tiken får två valpkullar inom en period på 12 månader måste den sedan få vila i minst 12 månader innan det blir dags för ännu en kull. Enda undantaget är om en veterinär bedömer att en kortare vila är acceptabel.
  • Om tiken är sju år eller äldre bör en veterinär först bedöma om tiken är lämplig att använda i avel innan den paras.

Hundar som inte ska användas i avel

Du får inte använda hundar i avel om de

  • inte är i god fysisk eller psykisk hälsa
  • har sjukdomar eller funktions­nedsättningar som avkommor riskerar att ärva
  • är överdrivet rädda eller aggressiva
  • inte kan föröka sig på ett naturligt sätt.

Här kan du läsa mer om hundar som du inte får använda i avel.

Insemination och semin­verksamhet

Inseminationer eller spermasamling i Sverige får endast utföras av en veterinär som har gått en utbildning för semin med hund och katt. Utbildningen ska vara godkänd av Jordbruksverket.

Om du vill hantera eller sälja sperma måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket.

Registrera anläggningar för avelsmaterial

Du som driver en anläggning där det finns avelsmaterial ska registrera anläggningen i vår e‑tjänst. De anläggningar som ska vara registrerade är anläggningar för insamling, produktion, bearbetning eller lagring. Som avelsmaterial räknas ägg, embryo och sperma.

Tillstånd för verksamheter med hundar och hundhållning i större omfattning

Vill du ha många hundar, eller driva en verksamhet med hundar? Då kan du behöva söka tillstånd för det hos länsstyrelsen. Det gäller om du vill

  • driva en yrkesmässig verksamhet med hundar
  • hålla, föda upp, upplåta eller sälja ett större antal hundar
  • hyra ut eller förvara och utfodra andras hundar i större omfattning.

Då ska du söka tillstånd

Här är de situationer då du måste söka tillstånd. Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.

Sök tillståndet hos länsstyrelsen

Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.

När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen

  • att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
  • att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskydds­reglerna.

Registrera din anläggning

Du som håller hundar i kommersiellt syfte ska registrera anläggningen där du håller djuren.

Om syftet med att hålla djuren är att tjäna pengar på dem räknas det som kommersiellt syfte.

Det räknas också som kommersiellt syfte om du:

  • föder upp 3 eller fler kullar hundar per år
  • mot betalning hyr/lånar ut 3 eller fler hundar per år
  • säljer hundar från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning
  • säljer 3 eller fler hundar per år från annans uppfödning
  • mot betalning tar emot (exempelvis inackordering och hunddagis) 4 eller fler hundar.

Om djur flyttas till andra länder för att byta ägare räknas det alltid som att djuren hålls i kommersiellt syfte.

Träna och tävla

Du får inte träna eller tävla med din hund på ett sådant sätt att den utsätts för lidande. Du som tränar eller tävlar med hunden är ansvarig för att prestations­kraven är anpassade till hundens fysiska och psykiska förmåga.

Du får inte använda utrustning eller hjälpmedel som kan skada hunden eller orsaka annat lidande. Du är skyldig att låta tävlings­veterinären besiktiga hunden före tävlingen om det krävs veterinär­besiktning. Du måste också följa veterinärens anvisningar för hur hunden ska användas på tävlingsområdet eller i tävlingen.

Du får inte påverka din hunds prestations­förmåga eller temperament vid träning eller tävling genom att ge den läkemedel, läkemedels­substanser eller andra ämnen. Du får inte heller påverka hundens prestations­förmåga eller temperament genom till exempel akupunktur eller ultraljud.

Träna för och delta i tävling trots vissa sjukdomar

Hundar som står under långvarig och väl kontrollerad behandling av vissa sjukdomar får tränas för och delta i tävlingar under vissa förutsättningar. Du behöver inte längre söka dispens hos Jordbruksverket för att tävla med en sådan hund. Det räcker att du skickar en ansökan om dispens till Svenska Kennelklubben (SKK).

Tävlingsarrangören har också ansvar

Du som arrangerar en tävling ska se till att

  • tävlingen inte innebär en förutsägbar risk för att hundarna skadas eller utsätts för annat lidande
  • tävlingsområdet utformas och underhålls på ett sådant sätt att risken för att hundarna skadas minimeras
  • skadade eller sjuka djur snarast kan tas om hand för vård eller avlivning
  • lämpliga transportmedel för transport av sjuka eller skadade djur finns i beredskap under den tid som tävlingen pågår
  • hålla en god ordning och en god hygien på tävlingsplatsen
  • liggmadrasser eller motsvarande samt ytor som uppstallade djur kan nå är rengjorda och desinficerade innan annat djur inhyses
  • det finns varmvatten och tvål för handtvätt lättillgängligt för de personer som hanterar djuren.

Det här gäller för andra djur än tävlingsdjur

Om du använder andra djur än tävlingsdjur vid träning eller tävling finns särskilda regler.

Djur som används vid träning och tävling vid vallning ska vara friska och lämpliga för att vallas. De ska till exempel inte vara högdräktiga eller för unga. De får heller inte överansträngas vid vallning. Om det är varmt måste man vara särskilt försiktig så att djuren inte överansträngs. SKK har en policy för vallningsträning som du ska följa. De vallade djuren ska besiktigas av tävlingsveterinär vid tävling.

Du får inte använda levande djur som byte vid träning eller tävling med kapplöpningshundar.

Tävlingar som behöver tävlingsveterinär

Om du arrangerar en offentlig hundtävling kan det behöva vara med en veterinär på tävlingen. Veterinären ska ha kunskap om hundar och om tävlingsformen. Alla tävlingar som annonserats eller som man ska anmäla sig till är offentliga. Bruksprov och utställningar är också tävlingar.

Här nedanför kan du läsa mer om för vilka tävlingar du ska anlita en tävlingsveterinär. Tävlings­veterinären behöver delta olika mycket beroende på vilken slags tävling det är.

Om du inte hittar din tävlingsform nedan så är den ännu inte klassad och du behöver anlita en tävlingsveterinär.

Vissa djur är förbjudna att hålla som privatperson i Sverige

Det är förbjudet att hålla andra rovdjur än hundar, katter, grävlingar och tama illrar som sällskapsdjur. Det är också förbjudet att hålla eller sälja korsningar, så kallade hybrider, mellan tamhund och vilda hunddjur. Exempel på vilda hunddjur är varg och dingo. Individer räknas som hybrider från och med den första till och med den fjärde generationen efter att en tamhund har parats med ett vilt hunddjur. Från och med den femte generationen räknas individen som en tamhund och den får då hållas som ett sällskapsdjur.

Inget förbud mot enskilda raser

Det finns inget förbud mot hållande av enskilda raser i Sverige. Som djurägare är du dock skyldig att följa såväl djurskyddsbestämmelserna som lagen om tillsyn över hundar och katter. Detta gäller oavsett vilken ras du än har.

Hundar får inte kallas varghybrid i annonser

När en hund ska säljas eller byta ägare på annat sätt är det förbjudet att kalla den för varghybrid eller säga att hunden har särskilt nära släktskap med varg eller har rovdjurs­liknande beteende eller utseende.

Frågor och svar

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2020:8
2023:20
2023:21
2019:8
2019:26
2019:27
2009:91
2018:45

Senast granskad: 2024-05-16